Är orken försvunnen? Du kan ha drabbats av vårtrötthet.

Jag brukar bli förvånad. Inte varje vår, men ganska ofta. I år är det en sådan vår.
När våren är ett faktum, dagarna blir längre och ljusare och solen i bästa fall är både närvarande och värmande. Det är ju då som man ska spritta av energi.
Istället känner jag bara en förlamande trötthet.
Det brukar ta några dagar innan jag inser att det nog är den där vårtröttheten som har kommit på besök. Igen. Först brukar jag misstänka att jag är på väg att bli sjuk. Jag väntar på andra symptom som ska förklara tröttheten. Men när tröttheten består efter en vecka och inga andra symptom dykt upp så brukar jag dra mig till minnes att det troligtvis är den där vårtröttheten som är på besök.

Vårtrötthet, eller vårdepression som det också kallas är inte alldeles ovanligt.
Jag brukar enbart känna av en trötthet - både fysisk och psykiskt. Men jag har aldrig känt mig nedstämd eller deprimerad som så många andra kan göra. Det får jag vara tacksam för.

För min del brukar tröttheten kunna hålla i sig under ungefär tre veckor.
Förutom tröttheten som gör att jag även har svårt att minnas och vara fokuserad, så har jag också ett oerhört sug efter sötsaker. På en helt annan nivå än vad jag brukar ha annars.

Först och främst är det skönt bara att inse att det handlar om vårtrötthet eller SAD som det också kallas. SAD står för Seasonal Affectiv Disorder och kan innebära en trötthet både på hösten och på våren. Vanligast lär vara att känna sig nedstämd och trött under hösten, men många känner som sagt av det även under våren. Orsaken är att våra kroppar på en hormonell nivå inte riktigt hänger med i förändringarna mellan ljus och mörker. Personer som lever på norra eller södra halvkloten tenderar att drabbas i större utsträckning då det där är större skillnader där mellan ljus och mörker vid årstidsväxlingarna.
Kroppen reagerar genom att få obalanser i produktionen av sömnhormonet melatonin, ett hormon som reglerar vår dygnsrytm. Även nivåerna  av vårt lugn-och-ro hormon serotonin verkar ofta kunna hamna i obalans.

Finns det då något som man kan göra för att bli piggar och må bättre?
Jo men visst gör det det!
För det första är vetskapen om att det är övergående bara det en lättnad och kan göra att man slipper ägna en massa energi åt oro över sitt mående. Det finns en naturligt förklaring till tröttheten och kroppen kommer att anpassa sig på sikt.
Men vi kan också hjälpa den på traven. Här är några förslag:

1. Se till att få dagsljus varje dag. Tidigt på morgonen påverkar du kroppens hormoner som mest och runt lunchtid när solen står som högst för du bäst effekt. Det spelar inte någon roll om det är solsken eller mulet. Det viktigaste är att du exponerar dig för dagsljus. Undvik solglasögon för att få i dig optimalt med solljus under den här perioden.
2. Lyssna på kroppen. Vila lite extra. Prioritera sömnen och se till att du har det så mörkt som möjligt i sitt sovrum när du ska sova.
3. Ät BRA mat som innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter. Även om du är sötsugen, så välj hellre frukter, bär och grönsaker för att få i dig en massa nyttigheter. Välj gärna mat som innehåller ämnet tryptofan. Det omvandlas till serotonin i kroppen och hjälper kroppen att bli balanserad igen. Exempel på tryptofanrika livsmedel är: havregryn, nötter och frön (pumpakärnon och chiafrön), kött, ost mm.
4. Prova tillskott av Ginseng som har visat sig kunna ha positiva effekter på just höst- och vårtrötthet. Ett exempel är Gerimax Ginseng som har dokumenterad effekt av att att kunna av avhjälpa trötthet och ge ökad skärpa och energi.

Trött och energilös? Du kan ha brist på B12.

Tycker du att du äter bra mat och med fokus på en massa grönsaker? Kanske är du vegan eller vegetarian?
Tänker du att du borde känna betydligt mer energi än vad du faktiskt gör?
Är det kanske så att du känner dig riktigt trött och energilös så till den milda grad att det oroar dig?

Då kan det vara så att du behöver fylla på dina förråd med vitaminet B12.
Jag själv hör till riskgruppen för att få brister och har vid några tillfällen funderat över varför jag känner mig så oändligt trött för att sedan komma på att det nog är dags att fylla upp förråden med B12 igen.

B12 är ett vitamin som är viktig för cellernas nybildning. Vid brist påverkas väldigt många funktioner i kroppen. Våra röda blodkroppar är i behov av B12 för att kunna tillverkas.
B12 är också med i produktionen av olika signalämnen som dopamin och serotonin vilket gör att vår sinnesstämning påverkas negativt vid brist.

B12  finns framför allt i animaliska produkter. Är du vegan/vegetarian bör du definitivt ta tillskott. Jag själv är inte vegetarian, men äter till största delen en vegetarisk kost, så jag får inte alltid i mig tillräckligt via kosten.

Om man har brist på saltsyra i magen (check på den också), så förmår inte kroppen att frisätta B12 ur födan. Har du problem med tarmarna på olika sätt kan det också innebära att ditt upptag blir förminskat och kroppen inte förmår att tillgodogöra sig tillräckligt genom maten.
Man kan också ha en viss typ av bakterier i tarmarna som "äter upp" B12-vitaminet.

Brist på B12 kan leda till nervskador och blodbrist.
Symptom förutom trötthet och en känsla av utmattning både fysiskt och psykiskt är:

• Problem med minnet
• Depression/nedstämdhet
• Yrsel/svårt med balansen
• Diarré
• Domningar och stickningar i händer och fötter.

Inre faktorn är ett ämne som finns i magen och som hjälper kroppen att tillgodogöra sig B12. Hos en del personer saknas den Inre faktorn uppstår på sikt allvarlig blodbrist. Tidigare var det en dödlig sjukdom innan man förstod orsaken och hittade ett botemedel - injektioner av B12.

Många av de symptomen som kan uppkomma vid B12 brist kan givetvis även förekomma vid andra sjukdomar. Om du är orolig över din hälsa bör du givetvis kontakta din läkare för en grundlig undersökning. Men om du misstänker att en eventuell B12 brist kan bero på avsaknad av kött/animalisk föda, brist på saltsyra (de flesta får minskad produktion med ålder) eller på "krånglande tarmar", så kan det vara idé att på eget bevåg testa att ta tillskott.
Jag märker bara efter ett par dagar att energin kommer tillbaka.
Mina två favoritmärken när det kommer till bra och rena kosttillskott är Helhetshälsa och Vitaprana (klicka på respektive produktmärke för att läsa mer om produkten).

Depression orsakas av inflammation - ät RÄTT mat!

Depression drabbar ungefär 1 av 10 personer. Anledningarna kan vara flera och tidigare har man lagt mycket fokus på de psykologiska orsakerna som kan ligga bakom.
En annan viktig och bakomliggande anledning som man tittar mera på idag är biokemiska orsaker i form av inflammationer som bidragande orsak.

George Slavich, klinisk psykolog på University of California, har forskat om depression i många år och menar idag att han inte ens ser det som enbart en psykisk diagnos utan snarare en kombination mellan psykisk- och biologisk obalans.
Slavich ser tydliga kopplingar mellan vår fysiska och psykiska hälsa när vi är sjuka och har någon infektion i kroppen. Vi mår dåligt fysiskt med värk, feber osv, men även vårt psyke påverkas. Vi blir trötta, orkeslösa och känner oss omotiverade.
Detta fyller en funktion då vi under en sjukdom behöver ta det lugnt, vila och varva ner för att kroppen ska kunna läka. När vi har läkt blir vi återigen pigga och får kraften tillbaka.

På samma sätt reagerar vi när vi har andra, kanske för oss otydliga, inflammationer i kroppen.
De får oss att tappa motivation och ork och kan leda oss i en nedåtgående spiral in i en depression om det vill sig illa.
Många har inflammationer i kroppen utan att de kanske gör så mycket väsen av sig. Kanske är det en axel som ger sig till känna med värk och spänningar ibland eller en mage/tarmar som protesterar med kramper, svullnad och värk lite nu och då.
Framför allt har många nyare studier kunnat påvisa att inflammationer och obalans i tarmfloran har ett mycket stort samband med just utvecklandet av depression.
Vid blodprov finns ett klart samband mellan markörer på inflammation (CRP osv) och depression.

Inflammationer i sig är till nytta för oss.
Det är kroppens sätt att skydda och låta skadade delar läka.
Problemet är att så länge vi lever/äter fel, så kommer inte inflammationen att försvinna utan den finns kvar i kroppen. Ibland "vandrar den runt" och sätter sig på lite olika ställen. Andra gånger är det en återkommande värk som kommer och går.
Till slut kommer den för att stanna och du har konstant ont i en kroppsdel.
Inte är det då konstigt att även vår hjärna påverkas och reagerar, för den helt logiskt, genom att försätta oss i en depression.

Som kostrådgivare och hälsocoach ser jag ju så klart klara samband mellan maten vi äter och hur våra kroppar mår. Det finns många olika "livsmedel" som kan skapa inflammationer hos oss, men de främsta är:

• Vetemjöl
• Socker
• Komjölksprodukter

Genom att utesluta dessa ur din kost kan du som har en inflammation = värk, stelhet eller depression efter bara några veckor känna en förbättring.

Det är denna kost jag förespråkar och själv äter. Du hittar en hel del recept här på bloggen som är både enkla att laga och goda att äta och som varken innehåller vete, socker eller mjölk.

Många som bär på inflammationer under en längre tid har också D-vitaminbrist vilket gör att ett tillskott på D-vitamin kan hjälpa till att läka ut inflammationen/depressionen.

Likaså kan du hjälpa mage/tarmar genom att tillföra bra och hälsosamma bakterier, så kallad probiotika.

Även vitamin B har visat positiva resultat på depression när man tagit det som kosttillskott.

Jag rekommenderar gärna Helhetshälsas produkter som har högsta möjliga renhet och som jag själv tar regelbundet.

D3-vitamin, Helhetshälsa

Probiotika, Helhetshälsa

B-vitamin komplex, Helhetshälsa

Mer om kopplingen mellan depression och inflammation kan du läsa här:

• Advances in understanding of depression offers new hope

Nedstämdhet och depression - själens växtvärk

Vi ska om möjligt alltid vara glada, må bra, känna oss starka och vara friska. Så ser idealen ut och om vi inte är där så måste det väl vara något allvarligt fel på oss, eller?

Om något "skaver", om vi känner oss nere, ledsna eller nedstämda söker vi i allt större utsträckning hjälp. Det ser jag i och för sig som något bra. Att hålla problemen inom sig och inte känna att man vet hur man ska hantera dem är sällan bra. Att få hjälp med tankarna, känslorna och strukturen kan vara både klokt och viktigt. Dock är jag inte lika förtjust i tendensen att medicinera bort all form av negativa känslor - en trend som också verkar öka.

Jag vet inte om det är så att de flesta som söker hjälp för att de mår själsligt dåligt förväntar sig att få medicin eller om det är läkarna som tycker att det är den bästa (och snabbaste) utvägen.
Forskning visar gång efter annan att det i de fall där patienter är deprimerade eller på annat sätt mår dåligt psykiskt tillfrisknar både bäst och snabbast  med hjälp av samtal. Självklart finns det också personer som måste medicineras för att få hjälp med de kemiska obalanser som har skapats i kroppen. Men, denna medicinering bör inte ske på rutin och definitivt inte utan en kombination med samtalsterapi i någon form.

Det finns en rädsla för att må dåligt i själen.
Självklart är det ingen som vill göra det, men det är heller ingen som går genom livet utan att hamna i situationer med sorg, kriser eller annan problematik.
Men vi behöver inte vara rädda för att i perioder befinna oss där.
Det onda kan jämföras med att din själ har växtvärk.
Sorg, utanförskap, förlust, en känsla av otillräcklighet - ja allt vad det nu kan vara som får dig att må dåligt gör ont. Men, det är inte farligt. Inte roligt eller behagligt på något sätt, men heller inte farligt.

Att ta sig igenom en jobbig period, i bästa fall med stöd av personer i din närhet eller med professionell hjälp
eller helt själv orsakar smärta på olika sätt. En smärta som kan jämföras med växtvärk. Din själv går igenom något tufft och din själv växer. Den kommer att växa till något ännu större, klokare, starkare, förståndigare, kärleksfullare - ja allt det du själv vill.

Det är alltid svårt att mitt i något problematiskt se någon som helst mening med det. I efterhand, när du fått lite perspektiv på det hela förstår du att du har vuxit och blivit en klokare och mer erfaren person.
Så bär gärna med dig tanken i perioder då du mår dåligt att din själ har växtvärk - en naturlig del i din utveckling.  Du behöver inte älska den, men respektera och förstå den.

ANMÄL DIG TILL BEHANDLINGSSTUDIER OCH FÅ HJÄLP KOSTNADSFRITT

Behandlingar inom olika psykologiska områden har visat sig fungera mycket framgångsrikt med hjälp av internetbaserade metoder/program. Det är mycket glädjande eftersom det då går att nå och hjälpa många personer till en låg kostnad.

Själv har jag arbetat med Tänk Dig Smal - gå ner i vikt med KBT under flera år och tycker att resultatet är fantastiskt.

Forskning inom området pågår ständigt och ny metoder och områden provas.
Du som är intresserad av att vara med i en sådan behandlingsstudie har nu möjligheten att delta i flera olika aktuella studier på distans. De sker i regi av Stockholms Universitet under ledning av professor Per Carlberg. Deltagandet kommer att ske helt kostnadsfritt för dig

De aktuella studierna är inom områdena:

• Panikattacker och/eller social fobi: 

Upplever du starkt obehag när du talar inför en grupp? Känner du dig blyg eller begränsad i sociala situationer? Eller är det så att du då och då drabbas av kraftig kroppslig ångest: plötsligt börjar du uppleva t ex stark yrsel, svimningskänslor, hjärtat slår mycket snabbt och du känner att du håller på att tappa kontrollen? Vi vänder oss till dig som har paniksyndrom eller social fobi.

Du som vill lära dig hur du kan hantera din ångest och förbättra din livssituation har nu möjlighet att anmäla dig till en kostnadsfri Internet- och smartphonebaserad behandlingsstudie – ACTsmart. I studien prövar vi ett nytt 10-veckorsprogram mot social fobi och panikångest. För att kunna delta i studien ska du ha tillgång till både dator med Internetanslutning och en smartphone med Android eller iOS (iPhone).

Allt sker på distans och du kan bo var som helst i Sverige. 

• Depression och nedstämdhet:

Känner du dig nedstämd eller deprimerad? Har du tappat lusten, orken eller intresset att göra saker som du tidigare har tyckt om att göra?
 

Du som vill få hjälp med att förbättra ditt mående har nu möjlighet att anmäla dig till en kostnadsfri och Internetbaserad behandlingsstudie – actua! – där vi prövar olika varianter av ett nytt 12-veckorsprogram mot depression och nedstämdhet.

Allt sker på distans så du kan bo var som helst i Sverige.

Kommande studier/program som du kan anmäla ditt intresse till redan nu:

• Prokrastinering (uppskjutarsjukan)
• Psykiska besvär efter att ha levt i en relation där du blivit utsatt för våld
• Internetbaserad Mindfulnessbehandling av ångest
• Fibromyalgi
• Datorspelande

Det här är ett fantastisk sätt för den som har behov och passar in i undersökningarnas kriterier att få hjälp samtidigt som du hjälper forskningen och på så sätt bidrar till att många fler kan få hjälp framöver.

Mer om dessa behandlingsstudier kan du läsa på Studie.nu där du också kan anmäla ditt intresse.

Om du blir antagen till någon av dessa studier eller har genomfört något liknande tidigare. Här gärna av dig och berätta vad du tycket och om det hjälpte dig.

MIDDAG MED TONÅRINGAR FÖRBÄTTRAR DERAS MENTALA HÄLSA

Tonårstiden kan för både många tonåringar och deras föräldrar vara en jobbig tid. Det är en period då barndomen är förbi och tonåringen ska börja hitta sig själv och sin egen identitet samtidigt som de har behov av att "ta avstånd" från sina föräldrar. En helt naturlig del i utvecklingen som får en del familjer går relativt smärtfritt medans andra har det turbulent.

I dag finns det många studier som tyvärr påvisar att alldeles för många tonåringar mår dåligt. Antalet deprimerade tonåringar ökar konstant. Att "må dåligt" under tonåren kan i och för sig räknas som normalt då det inte alltid är lätt att lära sig att stå på sina egna ben och känna sig trygg i sig själv. Men det är stor skillnad på att må dåligt och vara deprimerad.

Vad gör man då om man har tonåringar som verkar må dåligt?
Kanske orkar man inte med de ständigt uppblossande konflikterna och låter sonen eller dottern vara ifred.

Det bästa vi kan göra, enligt en ny studie från Queens University är att hitta sätt att umgås tillsammans. Studien visar att trots att tonåringar tenderar att försöka undvika familjeumgänge så gott det går, så är det just det som det mår som bäst av. Här framkom tydligt att tonåringarnas mentala hälsa förbättrades markant då familjerna började äta middag tillsammans på kvällen. Studien kunde påvisa att ungdomarnas känslomässiga problem minskade och de kände sig också mer tillfreds med din tillvaro.

Vad beror detta på då?
Jo, naturligtvis på att middagen blir en naturlig träffpunkt och ett tillfälle då alla i familjen blir sedda och bekräftade. Att sitta tillsammans runt matbordet och diskutera det som hänt under dagen och småprata om både stort och smått får alltså inte bara familjen att komma närmare varandra, utan speciellt tonåringarna har ett behov av denna bekräftelse.
Det är något som de själva troligtvis inte är medvetna om, så mitt tips till alla tonårsföräldrar är att inte låta deltagandet vid middagen vara ett val, utan ett trevligt "måste".
Även om ungdomarna kan vara avigt inställda från början om ni inte har vanan att äta middag tillsammans i nuläget, så kommer de med stor sannolikhet att komma fram till att det är något som de kan uppskatta allt eftersom.

Det du som förälder kan göra är att försöka göra middagen till en trevlig, lättsam och inte minst kravlös stund. Om din tonåring vill sitta tyst under hela middagen, så låt honom eller henne göra det. Han/hon är ändå närvarande. Deltagandet kan behöva ta lite tid.

Du som tonåring som tycker att dina föräldrar är ålderdomliga som propsar på att du ska vara med när ni äter mat på kvällen. Ge det en chans! Det är ett lysande tillfälle för dig att förklara hur saker och ting ligger till om det är något som dina föräldrar inte verkar förstå. Passa också på att lyssna på vad dina föräldrar sysslar med under dagarna och försök förstå hur deras situation ser ut.
Det är en vinst för er alla.

"BARNSLIGHET" - BOT MOT NEDSTÄMDHET/DEPRESSION

 Barn är mycket mer sällan nedstämda eller deprimerade jämfört med vuxna. Troligtvis beror det på deras fantastiska förmåga att leva här och nu.

Du som känner dig nedstämd eller kanske deprimerad ibland har definitivt inget att förlora genom att medvetet försöka vara lite barnsligare i dina handlingar. Nedan kommer några exempel som du förhoppningsvis kan inspireras av:

1. RÖR PÅ DIG. Använd din kropp. Spring! Hoppa! Kryp, rulla, dansa eller rör på på dig på ett sätt som känns roligt, busigt och ger de glädje och energi. Rörelse mår vi bra av och sätter igång produktionen av endorfiner i kroppen som får dig att må bra. Ut och spring eller sätt på favoritlåten högt och dansa loss i vardagsrummet när igen ser dig.

2. VAR KREATIV. Skapa något, utan krav på dig att det ska vara "perfekt". Gör bara något som känns roligt, galet och som du tycker ser fint ut. Skapa en ny maträtt, måla en tavla, gör ett collage eller baka med trolldeg. Det finns inget som är fel och inga gränser alls när det gäller fantasi och kreativitet. Slutresultatet är inte det viktigaste utan din skapande process.

3. ANVÄND DINA SINNEN. Var närvarande och använd så många av dina sinnen som du kan ett efter ett. Smaka på något gott, lukta på något väldoftande, känn på något behagligt, titta på något vackert, lyssna på något välljudande. Stanna i varje sinne en stund. Var här och nu och NJUT - precis som barnen gör.
Du kan också använda din fantasi för att med hjälp av den ta dig till en tid eller plats som du uppskattat. Blunda och försök att ta dig tillbaka till den tiden och platsen. Försök att återskapa de tankar och känslor du hade då.

5. TA HAND OM DIN KROPP. Se till att göra sådant som du mår bra av och som stärker din hälsa. Ät hälsosam mat, rör på dig, se till att få tillräckligt med sömn och tänk positiva tankar.

6. VAR LITE GALEN. Våga vara lite småtokig och galen och tokig ibland. Blås såpbubblor, hoppa hage, sjung för full hals eller sätt på dig en rolig hatt. Du kommer att må bra och vara närvarande i stunden. I bästa fall får du även personer i din omgivning att må bra på köpet.

De här tipsen kan du läsa om på Huffingtonpost.com och jag ler för mig själv när jag läser artikeln. Jag känner nämligen igen mig i alla punkterna.
Gör du det? Eller kan du vara lite mer lik ett barn i tanke och handling för att öka ditt välmående?
Det är inte farligt, bara väldigt roligt.

HA EN RIKTIG ¤%&#%#&SKITDAG!!!

Jag är en stor fan av positiv psykologi och vet själv att vi med tankens kraft kan påverka hur vi mår och vad vi kan uträtta i väldigt stor utsträckning.
Men, jag tror också att det är viktigt att tillåta sig att må "skit" mellan varven. Jag är övertygad om att det fyller en funktion och tror absolut inte att vi mår bra av att leva i någon sorts konstlad positivt värld. Livet består av både med och motgångar och det är viktigt att låta alla känslor få spelutrymme.

I bland brukar jag råda dem jag coachar att ta några "skitdagar" - gärna över en helg. Att medvetet tillåta sig att få deppa ihop, tänka på det som känns orättvist och jobbigt och liksom "älta sig igenom" det.
Själv kan jag tycka att det är riktigt skönt att få bryta ihop och komma igen. För det är precis så det blir. Efter att ha fått "grotta runt" bland eländiga tankar väcks sedan en tanke som säger att :
- Näh, nu får det vara nog! Så här vill jag inte ha det och att bara älta om eländet gör ingen nytta.
När den insikten kommer är det så skönt att släppa på det negativa och istället, i kraften som växter fram få fokusera på det som är bra och stärkande istället.

Det är lite "fult" att må dåligt och/eller vara deprimerad. Det är inte något vi direkt pratar om utan kanske hellre slätar över med något ursäktande mumlande. Ur samhällelig/medicinsk aspekt är det något som helst ska medicineras bort så snart som möjligt.
Dåligt ska ju ingen behöva må.

Jag tror tvärtom att dåligt BEHÖVER vi må... också.
Det är inte farligt att må dåligt. Det är naturligt.
Speciellt när det finns en anledning till att vi känner oss ledsna eller nedstämda. Något kan ha hänt i tillvaron som vi inte tycker känns bra för oss.
Vi har förmågan till att känna en rad olika känslor och de finns där av en anledning. Ingen av känslorna är "sämre" än någon annan, utan de fyller alla en viktig funktion.

Att enbart tänka positiva tankar och inte våga tänka på det som känns jobbigt är att fly verkligheten. Det kan fungera ett bra tag, men förr eller senare kommer verkligheten ikapp och du tvingas ta tag det som känns jobbigt. Bättre då att lyssna på dina egna känslor och våga vara arg, ledsen eller vad det nu är för negativa känslor just för tillfället.

Sedan är det naturligtvis en stor skillnad på att tillfälligt må dåligt och känna sig deppig jämfört med att hamna i en lång och djup depression. Om så är fallet behöver du söka hjälp av din läkare. Då kan du behöva hjälp med att ta dig ur dina negativa tankar för att hitta tillbaka till vardagslivet igen.

• Hur gör du når du känner dig arg, ledsen eller deppig? Tillåter du dig att vara det?

DELAD BÖRDA LÄTTAR

Att må dåligt i livet hör till.
Vi drabbas alla vid olika tillfällen och av olika anledningar.
Ingen är förskonad.

När du väl är i en sådan här period. Då du mår riktigt dåligt och inte kan se något slut. Inte vet hur du ska kunna lösa det helt. Då då tvivlar på dig själv. På allt. Då är det tufft.
Vad du inte vet just då är att när det är som allra jobbigast, då är du oftast som närmast lösningen. Den finns runt hörnet, i nästa andetag. Bara du håller ut lite till.

Att under en sådan här period ta hjälp av dina medmänniskor kommer att hjälpa dig att finna både råd och att må bättre. Att dela din "börda" med andra lättar på tyngden för dig. Genom att sätta ord på dina tankar och känslor och "lämna över dem" till en annan person så kommer du att känna att det känns lättare. Dels ger det dig en möjlighet att formulera dina tankar. Det gör dem tydliga för dig vilket också gör det lättare att förstå hur du tänker och känner. Förhoppningsvis ger det dig också möjligheten att lättare själv kunna hitta en lösning.
Det finns också en god möjlighet att din vän bemöter dig på ett sätt som känns bra för dig - stödjande, peppande, förstående. Kanske har han eller hon också en del klokskaper att dela med sig av.

Om man inte har en vän att dela sina tankar med då? Eller om man känner att man inte återigen vill dela sin börda med samma person? Då kan du behöver få samtalshjälp på annat håll. Många gånger kan du få bra hjälp genom att prata med din familjeläkare. Antingen kan du i samtal med honom/henne få hjälp och stöttning, eller så blir du remitterad till en terapeut, beteendevetare, psykolog eller liknande. En professionell hjälp som kan vara ovärderlig i sådana här situationer. Det kan hjälpa med ett samtal eller två ibland för att du ska känna att du hittar vägar och lösningar på ditt problem. Ibland krävs fler samtal.

Det finns också hjälp att få på annat håll. Här är några telefonnummer du kan ringa om du mår dåligt och inte vet till vem eller vart du kan ringa:

• 112 - Jourhavande präst. Ett nödnummer du ringer och begär att få prata med jourhavande präst.
• 08 - 702 16 80 - Jourhavande medmänniska (kl. 21.00 - 06.00)
• 020 - 22 00 60 - Hjälplinjen -  på denna sida hittar du dessutom länkar och telefonnummer till ett flertal bra hjälporganisationer som erbjuder stöd i många olika sammanhang.

Slutligen vill jag säga att det inte är fel eller skamfullt att må dåligt. Det är starkt och modigt att be om hjälp, särskilt om du inte är van vid att göra det. När  du har gjort det en första gång och känt vad positivt det är, då är det så mycket lättare att göra det i framtiden.

Nästa gång kan det också vara den som lyssnar och stöttar. Du som är den som finns där för någon annan som behöver dig. Det är så det fungerar i livet.

ATT MÅ DÅLIGT ÄR EN BRA BÖRJAN

Att må dåligt "i själen" är inte fint.
Så känner många som på olika sätt känner av psykiska problem - tillfälliga eller permanenta. Det har länge varit något som vi inte har pratat högt om utan försökt att dölja så gott det går. Jag upplever dock att vi blir mer och mer öppna om detta, även om vi har en lång bit kvar.

Som coach arbetar jag inte direkt med mina kunders psykiska ohälsa, speciellt inte om det handlar om svårare psykiska problem. Då är inte en coach det man behöver utan annan psykologisk experthjälp. Däremot kan olika psykologiska  tillstånd (fram för allt tillfälliga) självklart finnas med i coachingarbetet då det kan vara en del av själva utvecklingen.

Det jag vill lyfta fram idag är att jag i princip alltid konstaterar att när någon mår psykiskt dåligt, så är det en FRISK reaktion. Vår kropp och vår själ (psyket) är så fantastiskt konstruerar att de i alla lägen vill stötta och hjälpa oss. Ibland hör vi inte de signaler kroppen och själen sänder ut till oss för att tala om att något inte är bra och behöver korrigeras - ibland hör vi inte fastän signalerna formligen skriks fram. Eller så förstår vi inte...
Då händer det att psyket tar över på ett finurligt sätt. Själen slår på "paus". Den ger dig inget alternativ till att fortsätta som du har gjort innan. Det handlar om din överlevnad som människa och din själ är din räddare även om du inte känner det så just då.

Likaså kan det vara med gravare psykiska störningar som inträffar. Jag tänker exempelvis på personer som är med om olika trauman i livet och där psyket reagerar på olika sätt för att på sitt sätt logiskt hjälpa och skydda. En person som är med om många övergrepp och andra trauman kan exempelvis utveckla flera olika personligheter helt enkelt därför att det är för svårt att leva i den person(lighet) man verkligen är.

Utan att psykologisera detta alltför djupt vill jag förtydliga att du mår dåligt psykisk av en anledning (yttre eller inre påverkan). Det är en reaktion som är till för att du ska kunna överleva. I det flesta fall är det inte farligt, men det kan självklart vara nog så allvarligt om det handlar om djupare psykologiska problem. De ska aldrig underskattas och du behöver ta hjälp av någon som har kunskapen om hur just du ska göra för att kunna må bättre. Att vara deprimerad eller ha någon annan psykisk åkomma kan jämföras med en själslig förkylning eller influensa. Inget du kan rå för, men inte heller något du behöver skämmas för. Den som vågar börja prata om att han eller hon mår psykiskt dåligt förvånas ofta över den igenkänning och det stöd han/hon får av omgivningen.
Först när du för dig själv kan erkänna att du på ett eller sätt mår själsligt dåligt - då kan du jobba på att bli friska och må bra igen. Att må dåligt är alltså en bra början.
Ta hand om dig.

TRÖTT OCH ORKESLÖS? DU KAN VARA VÅRDEPPIG.

Takdropp, fågelkvitter, solsken och vårblommor som tittar fram i gräsmattan. En härlig tid som du har längtat efter. Nu borde du känna dig riktigt glad och pigg när våren äntligen är här!
Men det är inte alltid så.
Faktum är att ganska många människor känner sig deppiga och nedstämda på våren. Och det känns väldigt egendomligt eftersom din hjärna säger åt dig att du "borde" vara som allra gladast nu. Men du kan liksom inte förmå dig. Det känns verkligen inte glädje- och energifyllt - bara tröttsamt och energilöst.

Vårdeppighet eller vårtrötthet är motsvarigheten till hösdeppigheten och troligtvis lika vanligt. Det handlar också om samma sak -  våra kroppar hänger inte med in ljusets växlingar och hormonerna får oss att reagera med trötthet och nedstämdhet. Under den tiden då solen jobbar på att lysa allt mer och framför allt längre på dygnet har så många som 25 % känningar av omställningen mer eller mindre. För ungefär 5 % blir det så allvarligt att man kan prata om en regelrätt depression.
Du som är pollenallergiker kan även i och med pollensäsongen känna av en ökad trötthet, både av allergin i sig, men också som en biverkning av många allergimediciner.

Denna vårtrötthet brukar kunna hålla i sig i ett par, tre veckor och går som sagt över av sig själv när din kropp hunnit anpassa sig. Det kan vara skönt att veta att du långtifrån är ensam om att känna så här och att det dessutom är helt ofarligt och övergående.
Du kan hjälpa till själv genom att se till att vara ute mycket i dagsljus. Framför allt mår du bra av att gå ut på morgonen för att hjälpa kroppen till en bra dygnsrytm. Lyssna också på vad din kropp behöver och försök att varva fysisk aktivitet med att också vila och ta det lugnt.

LÄSARMEJL - VAD KAN JAG GÖRA ÅT MIN DEPPIGHET?

Jag fick ett mejl för några dagar sedan som jag fick tillåtelse att svara på och publicera i bloggen. Mejlet kommer från en tjej på 22 år, vi kan kalla henne Sanna. Så här skriver Sanna:

Jag tenderar att gå lite åt det deprimerande hållet. Min mor gör det verkligen i perioder och min far fick till och med äta massa piller mot det i min barndom. Hur som helst är jag inte lika illa ute men ser riskerna. Jag "övertänker" ALLT och försöker analysera alla saker som händer mig vilket säkert gör mig extra orolig, osäker och ger mig dålig självkänsla. Å andra sidan är jag också en mycket aktiv ung tjej som verkligen tror att jag kan klara allt jag vill. Jag är snart klar med en krävande utbildning utomlands och har redan fått jobb. Jag är mycket positiv i hur jag ser på livet och vad jag kommer göra. Egentligen vet jag också att jag är smal, ganska snygg, trevlig, duktig, klarar det mesta och allt annat "man ska va". Och trots att det var ett bra tag sedan jag hade en "dipp" vaknade jag igår och bara hatade mig själv av någon konstig anledning. Fråga mig inte varför men jag var så arg på mig själv och allt jag var så korkad med och alltid gjorde fel med om och om igen fast än jag vet om det. Jag fattade att jag inte kan fortsätta tänka så och försökte på väg till skolan bara upprepa allt som var bra med mig. Det funkade inte riktigt. Hur kan jag göra för att undvika sådana dagar? Hur kan jag vända dem? Hur kan jag sluta att hela tiden ligga i riskzonen för att bli deprimerad? Hur kan jag sluta tänka att jag är så ful att jag vill vägra gå ut när jag egentligen vet att jag inte är det? Jag VET det, men jag hamnar där ändå och kan inte ta mig ur. Jag hata att gradera min personlighet i 1-10 och ställa abstrakta frågor. Det biter inte riktigt. Har du något enkelt konkret tips eller möjligen 1-3 raka frågor eller uppdrag jag kan göra? Gärna något jag kan upprepa och komma tillbaka till. Mycket tacksam för svar!

För det första vill tala om att det är svårt att ge korrekta råd enbart efter att ha läst ett mejl. Men jag ska försöka att ge dig lite att fundera kring.
Först av allt tänker jag på din historia med depressioner i familjen som du har med dig. Depressioner kan vara ärftliga  men behöver inte vara det. Jag förstår att det är en del av din oro. Många gånger är det inte de genetiska anlagen för depression vi ärver, utan det kan också vara inlärda vanor som påverkar hur vi hanterar olika situationer. Jag förstår av ditt mejl att inte känner dig lika "drabbad", men att du ändå befinner dig riskzonen.


Att må dåligt av och till är naturligt och kan bero på flera olika saker; hormonella förändringar, förändringar i miljö (väder, solljus etc.) samt då vi känner oss ledsna över något i vår tillvaro. Att uppleva perioder då vi känner oss nere utan att veta varför är också normalt. Frågan är hur ofta och hur länge du upplever dessa perioder?


Jag tror till att börja med att det är bra om du kan söka upp någon att prata med om detta. Gärna någon som arbetar med KBT och som kan lära dig att hantera situationen på ett bra sätt när du känner att du mår dåligt. Det du behöver är dels att känna att det är ok att må dåligt och att du klarar av att hantera det.
Jag tror att det är viktigt att du vågar bejaka att du mår dåligt och försöka hitta anledningen till det. Genom att förstå varför du mår dåligt, så är det lättare att hantera situationen.
Skriv gärna dagbok, så kan du lära dig att se samband och hitta förklaringar.

• Skriv Tacksamhetsdagbok varje dag under en tid där du samlar på sådant i ditt liv som du kan vara tacksam över.
• Skriv några affirmationer under en period då du mår riktigt bra. Skriv positiva uttalanden om hur du är och hur du vill vara.

Det du behöver lära dig är att inte vara rädd för att må dåligt.
Att jobba med att skriva är bra och jag rekommenderar dig att skriva ner dina tankar kring följande frågor nästa gång du mår dåligt. Skriv bara rakt av, utan att döma.

1. Vad finns det för anledning till att jag mår dåligt just nu, yttre eller inre omständigheter? Har jag varit med om denna situation tidigare? Vad hände då?
2. Hur ser mina saboterande tankar ut? Saboterande tankar är de tankar som hindrar dig, som klandrar dig eller som får dig att inte uppnå det du vill uppnå. Ungefär som jante som sitter på din axel och säger åt dig att inte tro att du är något. Hur tänker du om dig själv och din situation?
3. Vad kan du tänka istället? Kan du ersätta dessa negativa och sänkande tankar med andra som faktiskt stämmer bättre överens med verkligheten.
4. Konstatera för dig själv utan omsvep att du mår dåligt just nu. Det betyder inte att du kommer att göra det för all framtid. Genom att erkänna det för dig är det också lättare att hantera det och komma vidare. 
5. Läs igenom din Tacksamhetsdagbok.
6. Peppa dig med dina affirmationer.
7. Se till att göra saker som laddar dig med positiva endorfiner regelbundet. Vad tycker du om? Lyssna på musik, dansa, träna, måla, bada... vad som helst som får dig att må bra.

Hoppas att något av detta kan komma till nytta för dig. Kram från Ulrika

SOMMARDEPPIG? DU ÄR INTE ENSAM

Sommardeppighet är ett fenomen som uppmärksammas av UCLA professorn Ian M. Cook. Ett fenomen som visserligen inte är lika vanligt som höst- eller vårdepression, men som drabbar en hel del mitt i sommar och semester. Inte alltid lätta att hantera när vi "ska" må som bäst under denna period. Förklaringar varför och tips på hur du kan motverka deppigheten bjuder jag på här.

Att vi kan drabbas av höst- och vår depression, det har vi hört talas om tidigare. Båda dessa typer av depression beror på att att våra hormoner reagerar på ljusomställningen (det blir mörkare eller ljusare).
Nu har man även uppmärksammat att vi kan drabbas av en sommardepression.

Även om de flesta av oss kanske inte drabbas av en regelrätt depression under sommaren, så tror jag att det är mer vanligt än vi tror att vi känner oss lite nedstämda mellan varven även under sommar och semester. Vi ska ju vara så glada och tillfreds då, men det är inte alls säkert att vi känner på det viset.

Ian M. Cook som arbetar med depressionsforskning på UCLA förklarar att det finns flera anledningar till att vi kan känna oss lite nedstämda, eller kanske rent av deprimerade under sommaren.

1. Sommar SAD
   Dels kan det handla om så kallad SAD - Seasonal Affective Disorder. Det är det som inträffar när det dagarna blir kortare eller det motsatta. Alltså en hormonell förändring på grund av årstidsväxlingar. Vanligast är att uppleva detta under hösten, därefter på våren, men en del kan alltså känna av detta på sommaren.
2. Störda rutiner
   Att ha rutiner att förlita sig på är viktigt för personer som är deprimerade och förändringar i tillvaron gör att de känner av depressionen tydligare. Under sommar och semester lägger vi gärna alla vanor och rutiner på hyllan och vill leva helt utan krav, eller ändrar om våra rutiner när vi är på resande fot. Vi ändrar också på dygnsrytm och matrutiner. Konsekvensen kan bli att det känns rörigt och att man inte har grepp på tillvaron. Hör du till dem som mår bra av fasta rutiner kan detta "fria liv" bli jobbigt och inte alls så lustfyllt som du och omgivningen hoppats.
3. Kroppsnojor
   När det blir varmt kan vi inte längre gömma oss under lager av kläder, utan måste klä av oss för att inte få värmeslag. Tyvärr är det alltför många som har komplex för sitt utseende vilket kan innebära att det känns riktigt jobbigt att vara halvnaken på badstranden, visa benen i shorts eller bära lätta linnen. Det här kan orsaka en inre stress och olustkänslor som gör att sol och värme inte alls känns tilltalande.
4. Ekonomisk oro
   Att vara ledig innebär för många att man ska hinna med och göra sådant som man inte annars hinner med. Gärna ska det vara sådant som inte annars ryms i vardagen; resor, besök, nöjesparker, shoppingturer osv. Allt sådant har en tendens att kosta pengar - en hel del pengar. Att bara köpa glass till en medelstor barnfamilj gör hål i plånboken. Om ekonomin redan innan semestern är ansträngd, då skapar den naturligtvis orostankar vilket gör att man känner sig deppig.
5. Värmen
   Många är det, inklusive mig själv, som faktiskt inte mår bra i värmen. De som är gamla, sjuka och kraftigt överviktiga har ofta svårt att klara av väremböljor och finner ingen njutning alls i dem. Men även vi medelålders, hyfsat friska och medelviktiga kan uppleva att det är jobbigt när det är varmt. Huvudvärk, orken tar slut, jobbigt att andas osv. När väderprognosen visar högtryck med + 30 grader för femtio-elfte dagen i rad, då längtar man till hösten.

Några tips på vad du kan göra för att minska eller kanske helt bli av med din eventuella sommardeppighet:

• Ha inte för storslagna planer. Lämna tid och utrymme för att göra "ingenting" och att kunna ta dagen som den kommer.
• Försök att inte vända på dygnet alltför mycket. Håll kvar de rutiner du kan från tidigare.
• Var ute tidigt på  morgonen/förmiddag och sena eftermiddagen/kvällen när det inte är lika varmt. Mitt på dagen gör du som sydeuroperna och tar siesta eller gör något annat trevligt inomhus eller i skugga.
• Om du har komplex för hur du ser ut på stranden eller i tunna/lätta kläder. Se dig omkring! Hur ser andra ut i sommarvärmen? Visst är det så att du ser personer som både är överviktiga, krumbenta, supersmala, bleka, håriga, ja alla sorter. Och det är det som är så fint. Vi är alla olika, men ändå lika. Och vi har alla rätt att må bra och ha de kläder på oss som vi trivs i och som är bekväma för oss - även i värmen. Alla har dessutom fullt fokus på sig själva och bryr sig sällan om att reflektera över hur andra ser ut.
• Allt behöver inte kosta pengar. Att kosta på sig under semestern är inte lika med att det blir bra/roligt/lyckat. Tvärtom kan det bli ännu mer njutningsfullt och avslappnat med utflykter som görs på  cykel och med egen picknick med, eller annat som är alldeles gratis.