När kosten blir religion....

När jag utbildade mig till kostrådgivare hade jag en förhoppning om att jag skulle kunna lära mig att hjälpa alla att direkt hitta precis vad var och en skulle äta för att må bra. Det visade sig vara enklare sagt än gjort.
Jag har en bred kostrådgivarutbildning - jag är inte inriktad mot någon specifik kosthållning.
Jag har under många år läst hyllmeter med litteratur om kost och hälsa. Jag söker information på nätet och jag läser gärna de senaste studierna som jag tycker känns intressanta.
Och jag kan ärligt säga att "experterna" är långt ifrån överens. Långt ifrån.
Det går att hitta många böcker med specifika kostinriktningar som stöder sina teser med mängder av forskningsstudier. Det finns alltså mängder med studier som alla stödjer vitt skilda teorier. Många gånger även teorier som är direkt motstridiga i sig.

Jag slogs (återigen) av hur hätsk och hatisk kostdebatten var i går under förmiddagen då jag läste inlägg i lite olika Facebookgrupper och på Facebooksidor. Tonen blir stundom väldigt hård mellan personer av olika åsikt. Det finns inte någon vilja alls att lyssna på eller respektera någon som är av annan åsikt eller har andra erfarenheter.
Bland annat läste jag igår om de delade meningarna om huruvida frukt är nyttigt eller rent av livsfarligt (i varje fall totalt onyttigt). Personerna som diskuterade verkade vara kunniga i ämnet. De var pålästa om just sin "kostfilosofi" och kom med klara argument. Däremot var man inte alls intresserad av att ta till sig av motpartens argument. De hade ju fel!
Man drar sig inte för att kalla varandra för mindre trevliga saker och tonen blir snabbt otrevlig.

Kost och hälsa blir ofta som den mesta fanatiska religionen eller politiska ideologin.
MITT sätt är rätt och alla andra har fel.
Och de som skriver, diskuterar och proklamera är ofta både kunniga och med stor erfarenhet. Det kan vara läkare, professorer, forskare, kostrådgivare eller andra med stort intresse och långt engagemang.
Och de är bergssäkra på att de har rätt och alla andra har fel.
Frågan är då vem har verkligen rätt?
Och inte minst hur ska du som inte besitter samma mångåriga kompetens och expertis veta vad du ska lyssna på för att kunna äta på ett optimalt sätt som passar dig?

Det finns mycket som man kan vara "oense om" när det gäller kosten. Några av de vanligaste områdena är:

• LCHF (Low Carb High Fat) en diet som är strikt med kolhydrater och där många menar att det enda vi behöver är att äta kött (protein) och fett.  Frukt bör uteslutas helt. Grönsaker är man olika liberala med. Kan eventuellt ätas om de växer ovan jord och inte innehåller så mycket stärkelse/snabba kolhydrater.
  Det råder en stor oenighet även inom denna grupp och olika inriktningar finns.
• Vegetariskt. Alla borde vara vegetarianer och ingen behöver kött. Vi får i oss tillräckligt enbart genom vegetabilier och kött är varken bra för miljön eller vår hälsa.

Vad tror jag då?!?!?
Jo, jag tror faktiskt att de alla kan ha rätt. Eller fel, beroende på hur man ser det...
Jag är nämligen övertygad att det inte finns endast en typ av kosthållning som passar alla, utan vi behöver anpassa oss efter individuella förhållanden. Det gör onekligen det hela lite svårare.
Det finns människor som bevisligen mår jättebra på en kost som består av enbart kött och fett. Inuiterna (Eskimåerna) brukar tas upp som exempel. Nu finns det inte så många Eskimåer kvar i världen och säkert har även deras kosthållning förändrats och blivit mer "modern". De har dock en historia av att leva på kött från fet fisk, säl och val och de har visat sig ha en ypperligt god hälsa vid läkarundersökningar. Många använder dem som argument för att en kost på enbart kött och fett är fullgod. Dock är jag helt övertygad om att Eskimåerna äter HELA fisken, valen, sälen eller vad det nu är. Det innebär även inälvor och det innehåll som finns i mage och tarmar. Därigenom får de i sig massor med näringsämnen som en strikt köttätare annars ratar - allehanda plankton, alger och tång exempelvis. Eskimåerna har också genom många, många generationer anpassat sig till just denna typ av kost som lämpar sig för dem och deras levnadsförhållanden.

Sedan finns det de som lever på en strikt vegetarisk kost. En del även strikt veganska och utesluter allt som härrör från djurriket. Somliga av religiösa skäl. Andra av hälsoskäl. Och några av etiska skäl. Även här finns det bevisligen de som mår väldigt bra av denna kost och som har den kunskapen som behövs för att kunna äta allsidigt och få i sig alla viktiga näringsämnen.

Men det finns också de i båda grupperna som inte mår hälsomässigt optimalt.

En av de viktigaste aspekterna vi behöver ta hänsyn till vad gäller val av kosthållning är hur vår matsmältning fungerar. En stark och stabil matsmältning klarar utan problem att smälta de "tyngre" köttet och en större mängd fett.
En svagare matsmältning (som i sig absolut inte behöver betyda att något är fel - vi är bara olika) mår istället bättre av mer lättsmälta kolhydrater som du hittar i den vegetabiliska födan.

Om du har en stark och bra matsmältning förbränner du också maten snabbare. Du behöver äta både oftare och i större mängd för att ha energi och känna dig nöjd.
Har du istället en svagare matsmältning klarar du inte att äta lika stora mängder mat och du behöver inte fylla på med energi lika ofta.

Om du har en stark matsmältning och är vegetarian kommer du att vara hungrig ofta. Din energi kommer inte att räcka till och du kommer känna dig trött och ofokuserad. Den lättsmälta maten kommer inte ge tillräckligt med energi och smältas för snabbt.
Om du har en svagare matsmältning och äter LCHF kommer du ganska säkert ha problem med mage och tarm. Den tungsmälta maten sätter för hög press på ditt matsmältningssystem. Du kommer känna dig trött, energilös och magen kommer ofta vara uppsvälld och irriterad.

Du kan också ha ett matsmältningssystem som fungerar så där "mitt emellan" - varken en supersnabb matsmältning eller en väldigt långsam. Då fungerar en diet med både kött, fett och grönsaker. En typisk blandkostare.

Ska inte personer med bra och effektiv matsmältning äta frukt och grönsaker då?
Jo men visst går det jättebra. Dock bör de se till att få i sig tillräckligt med energi från protein och fett för att hålla sig mätta och belåtna. Grönsaker och frukt är ett jätteviktigt komplement för att de ska få i sig vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Ska inte personer med svagare matsmältning äta kött överhuvudtaget?
Generellt kan det mer lättsmälta köttet från fågel, fisk och skaldjur fungera jättebra. För en del går även kött från gris bra. Mindre mängder av rött kött kan fungera, men det är individuellt.
Kosten bör till största delen bestå av livsmedel från växtriket; grönsaker, frukter, bär, säd, nötter, frön etc. Kött är ett komplement i så stor mängd som man önskar och mår bra av. Det går att utesluta helt.

Vad gäller kost och kostråd är DU den bästa experten på vad som fungerar för dig.
Du behöver fundera på hur din kost ser ut och känna efter hur du mår av den.
Börja med att skriva matdagbok en vecka eller två. Skriv ner allt du äter och gör även anteckningar över hur du mår direkt efter måltiden, ett par timmar efter samt hur du mår generellt.
Rätt kost ska göra dig mätt (eller snarare "ohungrig") och energin ska kunna räcka i 3 - 4 timmar beroende på din fysiska aktivitet.

Mer om detta kommer framöver här på bloggen.
Är du mer nyfiken om individuellt anpassad kost baserad på matsmältning och andra fysiska aspekter så kan du läsa vad jag skrivit tidigare om Metabolic Typing.

Ny framgångs- och konferensresa till Kroatien med Qoola Qvinnor

Kanske har ni läst om förra höstens underbara resa med nätverket Qoola Qvinnor? Det var verkligen en fantastiskt resa där vi var 100 kvinnor som följde med, nätverkade, åt gått, solade, lyssnade på föreläsningar, dansade och hade väldigt trevligt tillsammans.
Den 31/8 i år är det dags igen. Vi reser tillbaka till samma härliga Ilirija hotels i underbara Biograd. Jag ska självklart med även i år och denna gång kommer jag också vara en av föreläsarna. Min föreläsning kommer att handla om Metabolic Typing och hur vi kan förstå vilken typ av mat som är bäst för var och en av oss. ytterligare ett stort antal av framstående kvinnliga företagare och föreläsare kommer att vara med på resan som erbjuder ett stort och lockande smörgåsbord av intressanta föreläsningar. Vi kommer att bjudas på spännande föreläsningar inom områdena hälsa/friskvård, personlig utveckling, entreprenörskap, ledarskap, marknadsföring och sälj bland annat. Dessutom anordnas Minimässa och modevisning.

Redan nu är 80 kvinnor bokade för att följa med. Succé redan innan vi rest med andra ord.
Läs mer om resan HÄR och vänta inte för länge med att boka din biljett.
Hoppas vi ses!

Qoola Qvinnor mannekängar för Atelje Eliza

METABOLIC TYPING - individuella kostbehov

Kan det verkligen vara så att det finns endast en typ av kosthållning som är rätt (hälsosamt) för alla människor? Skulle alla må bra och väga så mycket/lite som de "borde" om de åt enligt LCHF, GI, Atkins, 5:2, Paleo, Viktväktarna eller vilken annan diet som helst?
Jag tror personligen inte att det är så och är väldigt nyfiken på att hitta hur nära "sanningen" det går att komma.

Jag själv följer inte någon "diet", men sedan jag slutade med vetemjöl för några år sedan på grund av allergi har jag definitivt inspirerats av LCHF. Jag är inte rädd för fett, men äter gärna mycket grönsaker. En inbiten "hardcore LCHF:are" skulle nog inte räkna mig som "rättrogen". Men jag har känt att det är den typen av mat som jag mår bäst av.
När jag har läst på och forskat vidare om hur vetet påverkar oss och även inkluderat socker och mjölk har jag förstått att väldigt många inte mår bra av dessa livsmedel idag. Att socker inte är bra för någon tror jag att alla är överens om. Fler och fler förstår också att dagens vetemjöl (som genmanipulerats fram till något oigenkännligt för våra kroppar) inte heller är speciellt hälsosamt. Mjölk däremot finns det både de som blir riktigt dåliga av och andra som tolererar utan några som helst problem. Mjölk innehåller dessutom en massa nyttiga näringsämnen.

Det var just skillnaden i tolerans mot mjölk som fick mig intresserad av hur det kan vara sådana olikheter. Här i Sverige tolererar vi laktos mycket bättre än i många andra delar av världen. Generellt säger man att ju längre söderut vi kommer på kartan, desto mer känslig blir man mot laktos. Vi har också hört om de som bor i Asien där nära 100% inte tål laktos.
Hur kan dessa skillnader komma sig?
En tanke som ganska snart dök upp hos mig var att det kan ha handlat om anpassning och tillgång. Vi på nordligare breddgrader har under våra kalla vintrar inte kunnat skörda frukt och kalciumrika grönsaker (gröna blad etc.) utan har fått anpassa sig till den kost som har funnits tillgänglig för oss. Jag har fått denna tanke bekräftat på olika håll i litteratur och studier, så jag var alltså inte helt ute och cyklade.

Om det nu är så att människan i generationer faktiskt har anpassat oss till den föda som finns tillgänglig för oss, då borde det finnas fler skillnader runt om i världen. Vi har ju befolkningar som har ätit en väldigt specifik typ av kost, eskimåerna till exempel som äter extremt fettrik kost då de lever på fet fisk, säl, späck etc. En kost som enligt vissa skulle vara det mest katastrofala som tänkas kan för hjärta och kärl. Ändå har Eskimåer inte alls den problematik med hjärt- och kärlsjukdomar dom de "borde" ha. Bara för att nämna ett av många exempel.

För en tid sedan hittade jag information om Metabolic Typing på nätet och har läst på det jag hittar både på olika hemsidor, bloggar i litteratur jag köpt. Det här är spännande!
Metabolic Typing är enkelt förklarat en metod som gör det möjligt att individanpassa kosten efter vilken typ av metabolism (kroppens ämnesomsättning) och även andra fysiska system.

Vår föda består av tre olika kategorier av energigivande näringsämnen - fett, protein och kolhydrater. Det är just kombinationen/förhållandet mellan dessa som varieras i alla tiders olika dieter. Från "noll fett" till "noll kolhydrater" och allt däremellan. Kanske är det alltså så att alla dieter fungerar, men inte för alla människor.
Enligt Metabolic Typing finns det tre kategorier av människor som kräver olika kombination av de energigivande ämnena. Vi har:

1. PROTEINTYPEN vars kost bör innehålla störst andel protein (ungefär 40 %) därefter fett (30%) och resterande del kolhydrater (30%).
2. KOLHYDRATTYPEN som bör äta mest kolhydrater (ca 60%), därefter protein (ca 25%) och därefter fett (ca 15%).
3. BLANDTYPEN som är en blandning av protein- och kolhydrattypen och bör äta ungefär hälften kolhydrater (50%) och andra halvan består av protein (30%) och fett (20%).

Till grunden ligger kunskapen om hur snabb ämnesomsättning vi har och hur snabbt våra kroppar kan tillgodogöra sig energi från maten vi äter. En person med snabb ämnesomsättning behöver mer energitätt  protein och fett medan en person med långsammare ämnesomsättning behöver de mer lättsmälta kolhydraterna.

Gemensamt för alla typer är att man bör undvika socker och snabba kolhydrater, vara försiktig med kaffe och alkohol och äta en så naturlig och ren kost som möjligt.

William Wolcott som tillsammans med Trish Fahey skrivt boken "The Metabolic Typing Diet" menar att den som äter en felaktigt sammansatt kost riskerar att drabbas av ohälsa på många olika sätt. I princip alla av våra välfärdssjukdomar kan härröras till en felaktig balansering i kosten. De menar också att det inte är något ide att göra punktinsatser för exempelvis allergier, reumatism mm. utan vi måste se på det holistiskt och ge våra kroppar den grundnäring som de behöver för att kunna fungera optimalt.

Hela grunden bakom Metabolic Typing är mycket komplext och innefattar som sagt många olika områden/fysiska system (bland annat matsmältningssystemet, nervsystemet, cirkulationssystemet och det endorkrina systemet). Alla system samverkar i en helhet och strävar alltid efter homeostas - balans. De gör oss alla individer unika och också väldigt komplexa. 

Jag tycker att det här är fantastiskt intressant och försöker nu att sätt mig in i detta så mycket jag kan. När jag läser "The Metabolic Typing Diet", som snart har 15 år på nacken, så ser jag att man redan då var inne på de tankebanor när det gäller kosten som vi först de senaste fem åren har börjat förstå och förespråka. Till exempel det faktum att det är insulinet som är fettbildande och som vi behöver hålla nere. Även andra tankar om kolesterol och mättade fetter som vi tidigare har varit så "rädda för" menar Wolcott klart och tydligt är en felaktig slutsats vi dragit tidigare.

Hur ska man veta vilken Metabolisk typ som man är då?
Med stor sannolikhet finns det en rad tester som kan göras hos läkare/alternativmedicinare för att kunna pussla ihop vilken profil som matchar bäst. Som tur är räcker det för det flesta att fylla i ett självskattningstest där man får svara på mellan 30 och flera hundra frågor som handlar om hur du som person fungerar fysiskt, hur du mår och reagerar fysiskt, hur du reagerar på olika typer av mat osv. När jag själv har gjort detta test blir jag en solklar Blandtyp, vilket känns alldeles riktigt. Jag började äta inspirerad av LCHF, men kände ganska snart att jag måste ha mer grönsaker och kolhydrater (långsamma) än vad som är "tillåtet" där.

Som kostrådgivare tror jag att det här kan vara en metod som verkligen kan hjälpa varje individ att hitta den typ av kost som är bäst för var och en. Jag kommer att fortsätta att sätta mig in i detta, skriva om det här på bloggen och självklart även använda mig av kunskapen när jag kost-coachar.

Häng med om du också är nyfiken!

Har du själv erfarenheter av Metabolic Typing? Dela gärna med dig!