När kosten blir religion....

När jag utbildade mig till kostrådgivare hade jag en förhoppning om att jag skulle kunna lära mig att hjälpa alla att direkt hitta precis vad var och en skulle äta för att må bra. Det visade sig vara enklare sagt än gjort.
Jag har en bred kostrådgivarutbildning - jag är inte inriktad mot någon specifik kosthållning.
Jag har under många år läst hyllmeter med litteratur om kost och hälsa. Jag söker information på nätet och jag läser gärna de senaste studierna som jag tycker känns intressanta.
Och jag kan ärligt säga att "experterna" är långt ifrån överens. Långt ifrån.
Det går att hitta många böcker med specifika kostinriktningar som stöder sina teser med mängder av forskningsstudier. Det finns alltså mängder med studier som alla stödjer vitt skilda teorier. Många gånger även teorier som är direkt motstridiga i sig.

Jag slogs (återigen) av hur hätsk och hatisk kostdebatten var i går under förmiddagen då jag läste inlägg i lite olika Facebookgrupper och på Facebooksidor. Tonen blir stundom väldigt hård mellan personer av olika åsikt. Det finns inte någon vilja alls att lyssna på eller respektera någon som är av annan åsikt eller har andra erfarenheter.
Bland annat läste jag igår om de delade meningarna om huruvida frukt är nyttigt eller rent av livsfarligt (i varje fall totalt onyttigt). Personerna som diskuterade verkade vara kunniga i ämnet. De var pålästa om just sin "kostfilosofi" och kom med klara argument. Däremot var man inte alls intresserad av att ta till sig av motpartens argument. De hade ju fel!
Man drar sig inte för att kalla varandra för mindre trevliga saker och tonen blir snabbt otrevlig.

Kost och hälsa blir ofta som den mesta fanatiska religionen eller politiska ideologin.
MITT sätt är rätt och alla andra har fel.
Och de som skriver, diskuterar och proklamera är ofta både kunniga och med stor erfarenhet. Det kan vara läkare, professorer, forskare, kostrådgivare eller andra med stort intresse och långt engagemang.
Och de är bergssäkra på att de har rätt och alla andra har fel.
Frågan är då vem har verkligen rätt?
Och inte minst hur ska du som inte besitter samma mångåriga kompetens och expertis veta vad du ska lyssna på för att kunna äta på ett optimalt sätt som passar dig?

Det finns mycket som man kan vara "oense om" när det gäller kosten. Några av de vanligaste områdena är:

• LCHF (Low Carb High Fat) en diet som är strikt med kolhydrater och där många menar att det enda vi behöver är att äta kött (protein) och fett.  Frukt bör uteslutas helt. Grönsaker är man olika liberala med. Kan eventuellt ätas om de växer ovan jord och inte innehåller så mycket stärkelse/snabba kolhydrater.
  Det råder en stor oenighet även inom denna grupp och olika inriktningar finns.
• Vegetariskt. Alla borde vara vegetarianer och ingen behöver kött. Vi får i oss tillräckligt enbart genom vegetabilier och kött är varken bra för miljön eller vår hälsa.

Vad tror jag då?!?!?
Jo, jag tror faktiskt att de alla kan ha rätt. Eller fel, beroende på hur man ser det...
Jag är nämligen övertygad att det inte finns endast en typ av kosthållning som passar alla, utan vi behöver anpassa oss efter individuella förhållanden. Det gör onekligen det hela lite svårare.
Det finns människor som bevisligen mår jättebra på en kost som består av enbart kött och fett. Inuiterna (Eskimåerna) brukar tas upp som exempel. Nu finns det inte så många Eskimåer kvar i världen och säkert har även deras kosthållning förändrats och blivit mer "modern". De har dock en historia av att leva på kött från fet fisk, säl och val och de har visat sig ha en ypperligt god hälsa vid läkarundersökningar. Många använder dem som argument för att en kost på enbart kött och fett är fullgod. Dock är jag helt övertygad om att Eskimåerna äter HELA fisken, valen, sälen eller vad det nu är. Det innebär även inälvor och det innehåll som finns i mage och tarmar. Därigenom får de i sig massor med näringsämnen som en strikt köttätare annars ratar - allehanda plankton, alger och tång exempelvis. Eskimåerna har också genom många, många generationer anpassat sig till just denna typ av kost som lämpar sig för dem och deras levnadsförhållanden.

Sedan finns det de som lever på en strikt vegetarisk kost. En del även strikt veganska och utesluter allt som härrör från djurriket. Somliga av religiösa skäl. Andra av hälsoskäl. Och några av etiska skäl. Även här finns det bevisligen de som mår väldigt bra av denna kost och som har den kunskapen som behövs för att kunna äta allsidigt och få i sig alla viktiga näringsämnen.

Men det finns också de i båda grupperna som inte mår hälsomässigt optimalt.

En av de viktigaste aspekterna vi behöver ta hänsyn till vad gäller val av kosthållning är hur vår matsmältning fungerar. En stark och stabil matsmältning klarar utan problem att smälta de "tyngre" köttet och en större mängd fett.
En svagare matsmältning (som i sig absolut inte behöver betyda att något är fel - vi är bara olika) mår istället bättre av mer lättsmälta kolhydrater som du hittar i den vegetabiliska födan.

Om du har en stark och bra matsmältning förbränner du också maten snabbare. Du behöver äta både oftare och i större mängd för att ha energi och känna dig nöjd.
Har du istället en svagare matsmältning klarar du inte att äta lika stora mängder mat och du behöver inte fylla på med energi lika ofta.

Om du har en stark matsmältning och är vegetarian kommer du att vara hungrig ofta. Din energi kommer inte att räcka till och du kommer känna dig trött och ofokuserad. Den lättsmälta maten kommer inte ge tillräckligt med energi och smältas för snabbt.
Om du har en svagare matsmältning och äter LCHF kommer du ganska säkert ha problem med mage och tarm. Den tungsmälta maten sätter för hög press på ditt matsmältningssystem. Du kommer känna dig trött, energilös och magen kommer ofta vara uppsvälld och irriterad.

Du kan också ha ett matsmältningssystem som fungerar så där "mitt emellan" - varken en supersnabb matsmältning eller en väldigt långsam. Då fungerar en diet med både kött, fett och grönsaker. En typisk blandkostare.

Ska inte personer med bra och effektiv matsmältning äta frukt och grönsaker då?
Jo men visst går det jättebra. Dock bör de se till att få i sig tillräckligt med energi från protein och fett för att hålla sig mätta och belåtna. Grönsaker och frukt är ett jätteviktigt komplement för att de ska få i sig vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Ska inte personer med svagare matsmältning äta kött överhuvudtaget?
Generellt kan det mer lättsmälta köttet från fågel, fisk och skaldjur fungera jättebra. För en del går även kött från gris bra. Mindre mängder av rött kött kan fungera, men det är individuellt.
Kosten bör till största delen bestå av livsmedel från växtriket; grönsaker, frukter, bär, säd, nötter, frön etc. Kött är ett komplement i så stor mängd som man önskar och mår bra av. Det går att utesluta helt.

Vad gäller kost och kostråd är DU den bästa experten på vad som fungerar för dig.
Du behöver fundera på hur din kost ser ut och känna efter hur du mår av den.
Börja med att skriva matdagbok en vecka eller två. Skriv ner allt du äter och gör även anteckningar över hur du mår direkt efter måltiden, ett par timmar efter samt hur du mår generellt.
Rätt kost ska göra dig mätt (eller snarare "ohungrig") och energin ska kunna räcka i 3 - 4 timmar beroende på din fysiska aktivitet.

Mer om detta kommer framöver här på bloggen.
Är du mer nyfiken om individuellt anpassad kost baserad på matsmältning och andra fysiska aspekter så kan du läsa vad jag skrivit tidigare om Metabolic Typing.

Den härliga känslan.... när energin kommer åter!!!

Jag brukar ha bra med energi i kroppen och knoppen.
Jag tror till och med att jag normalt brukar ligga högre i energinivå än vad de flesta gör.
Inte alltid så klart, men väldigt ofta.
Det är jag bortskämd med. Och tacksam för.

I början av  förra sommaren blev jag sjuk i en infektion. Inget allvarligt. Men det kändes som att kroppen inte riktigt repade sig. Jag kände mig trött och sliten. Försökte dock lyssna på kroppen och tog det lite lugnare än normalt. Kände mellan varven att jag mådde lite bättre, och tog kanske en liten lätt löprunda. Men sedan blev jag sjuk direkt igen.
Förkylningar.
Halsont.
Feber.
Den ena bacillen efter den andra.
Inte precis som det brukar vara.

Jag har en bra kosthållning. Jag är inte fanatisk, men äter till absolut största delen hemlagat, mycket grönsaker, bra råvaror och ekologiskt.
Jag rör på mig för att må bra och jag mår bra när jag rör på mig.
Jag äter kosttillskott för att stärka kroppen och har bra kolla på vad jag kan behöva stärka upp med.
Men det jag inte kan ha koll på är vad min kropp förmår ta upp.
För det är inte så enkelt att vi är vad vi äter utan snarare vi är vad våra kroppar förmår ta upp av det vi äter.
Och det är inte lätt att veta.
En kropp i obalans på ett eller annat sätt kan förlora förmågan att ta upp och tillgodogöra sig en del näringsämnen. Den största problematiken hittar vi ofta i tarmarna. Krånglar tarmarna är det vanligt att vi inte har ett optimalt upptag. Det kan även vara andra faktorer som spelar in.

Jag misstänkte själv att jag hade brist på B12 och järn. Jag tar tillskott av B12 med jämna mellanrum eftersom jag inte äter kött varje dag och då jag har dåligt med saltsyra i magen som försämrar upptaget av B12.
Jag kontaktade läkare och berättade hur jag mådde.
Fysiskt trött. Utmattad i kroppen. Ingen ork. Ofta sjuk. Med andra ord långt ifrån hur jag är van vid att må. Och definitivt inte hur jag borde må med tanke på hur jag tog hand om mig själv och min hälsa.
Det togs några blodprover och svaret på dem var att mina värden var bra.
Rådet jag fick var att gå ut och gå en stund mitt på dagen.
Va??????? Det var ju precis sådant jag verkligen inte orkade. Hade fullt sjå att orka masa mig till jobbet överhuvudtaget.

Jag vände mig då till en näringsterapeut för en översyn av hur mina värden och behov såg ut.
Han konstaterade precis som jag misstänkte att jag låg väldigt lågt på både B12 och järn. Dessutom var både binjurar och sköldkörtel "trötta" och behövde stärkas upp. Denna kombination förklarade helt klart både min oerhörda fysiska trötthet och min infektionskänslighet.
Jag lyssnade redan på kroppen och utsatte den inte för fysisk stress genom att träna mer än lugna yogapass och röra mig i vardagen. Att träna hårt med trötta binjurar och dåligt fungerande sköldkörtel ger ett extremt stresspåslag för kroppen och bryter garanterat ner den. Här går det inte att träna sig till ork eller energi, utan kroppen behöver stärkas upp innan det kan bli dags.
Nu började jag också ladda extra med de vitamin- och mineraltillskott som jag behövde samtidigt som jag fortsatta att äta bra och energirik mat.
Det tog 2 - 3 veckor innan jag började känna skillnad. Det gick inte fort. Men å andra sidan hade mitt tillstånd byggts upp under en längre tid också.
Är det något jag inte är bra på så är det att ha tålamod. Men här var jag bara tvungen att ha det.
Lyssna in kroppen. Inte låta gamla vanor och längtan efter mer fart, fler åtaganden och högre tempo styra.
Sakta men säkert blev det fler och fler dagar då jag kände mig mer energifylld än trött. Det började också märkas att varenda bacill som for förbi inte tog fäste utan att immunförsvaret klarade av att jobba för att mota bort dem.

Jag har som kostrådgivare mött många, framför allt kvinnor, som liksom jag har haft hormonella obalanser. Speciellt är det just vanligt med obalanser i binjurar och/eller sköldkörtel. Och jag ser också att det är oerhört svårt att med den här problematiken bli lyssnad på och tagen på allvar av sjukvården.
Jag hittade en lösning på min problematik relativt snabbt. Även om jag inte till 100% är "i mål" ännu, så är jag en god bit på väg. Men jag tänker på alla de som inte får hjälp. Som verkligen lider av den förlamande tröttheten och där problemen och obalanserna eskalerar då ingen hjälp fås.
Jag förstår att det här är ett svårt område och att alla inom vården inte kan ha kunskap om allt. Men jag tycker att det är tragiskt, eller rättare sagt totalt vansinnigt, att så många kvinnor tillåts att gå och må så fruktansvärt dåligt så länge utan att bli lyssnade på alls. Alternativt så ser man en problematik, men har inte kunskapen att se och behandla helheten, vilket på sikt kan skapa ett ännu större fysiskt kaos.

Det är inte normalt att vara extremt trött utan anledning.
Sök hjälp och stå på dig!
Om inte din läkare lyssnar på dig, så sök alternativa vägar.
Det finns läkare som är oerhört kunniga på det här området och som både kan och vill hjälpa. Annars finns näringsterapeuter eller andra som sysslar med alternativa behandlingar med goda resultat.
Hör dig för vem/vilka andra som varit i din situation rekommenderar.
Ju snabbare du kan få hjälp, desto fortare kan du få energin åter.
Och den känslan, som jag har nu, när energi kommer tillbaka - den är magiskt!

För övrigt är just ämnet "hormoner" mitt fokusområde nu. Jag läser massor och har gått några kurser för att vidareutbilda mig för att bättre kunna hjälpa både mig själv och andra.
Oerhört komplicerat och komplext är det här området. Ju mer jag lär mig desto mer inser jag att jag inte kan.

Nu ser jag fram emot en lagom energirik och balanserad vår.

Känner du dig trött och orkeslös? Du kan behöva tillskott av järn och B12.

Känner du dig trött och orkeslös? Slut på energi?
Kanske en trötthet som du inte kan förklara, för du tycker att du tar hand om dig på ett bra sätt - sover tillräckligt och äter bra?
Du kan behöva fylla på dina förråd av B12 och järn.

Jag har själv känt just denna forma av tilltagande trötthet ända sedan i somras. En trötthet som inte går att vila sig ifrån. Jag har själv misstänkt brist på B12 och järn.
Om vi inte får i oss tillräckligt med järn (som vi får från maten vi äter), så minskar mängden röda blodkroppar och det gör att kroppen inte syresätts tillräckligt. Resultatet blir att vi känner oss trötta och orkeslösa. Järnrik mat är framför allt kött, fisk, ägg och gröna bladgrönsaker.
Det är betydligt vanligare att kvinnor drabbas av järnbrist och då ofta i samband med menstruation, graviditet och amning.

B12 behövs också för att kroppen ska kunna bilda de röda blodkropparna. Även B12 ska vi normalt få i oss tillräckligt av genom maten - framför allt kött, inälvsmat, ägg och mejeriprodukter. Den som är vegetarian riskerar att få i sig för lite. Det kan också finnas andra faktorer som gör att trots att du äter tillräckligt med B12 via kosten så kan inte kroppen tillgodogöra sig vitaminet.
Antingen kan man  sakna det viktiga proteinet IF (Inre Faktorn) som bildas i magsäcken och som gör att kroppen kan utvinna B12 korrekt.
Personer som har opererat tarmar eller magsäck kan också förlora förmågan att ta upp B12 via maten och likaså personer som har låg produktion av saltsyra i magsäcken.
Vid sådana tillstånd behövs ofta regelbundna injektioner eller höga doser av B12 i tablettform.

Järnbrist och brist på B12 är de vanligaste näringsbristerna i Sverige.
Om du är osäker på om du har järnbrist eller låga förråd av B12 i din kropp, så kan du gå till läkare för att ta prover. Det är dock inte alltid som dessa prover visar på ett korrekt resultat.
När jag kontrollerade mig hos läkare hade jag bra nivåer av både järn och B12.
När jag istället gick till en näringsterapeut konstaterades att jag behövde fylla på med både järn och B12 - precis som jag själv trodde.

Helhetshälsa har som vanligt produkter som är bra och rena.
Jag fyller nu på med Järnsaft som är en välsmakande saft  på olika bär, örter, järnsulfat och andra nyttigheter som ger tillskott av järn, flera viktiga B-vitaminer samt vitamin C som ökar järnupptaget. Samt Järn Optimal som innehåller järnglukonat, järncitrat och järnglycinat (179 % av RDI).

Jag börjar dock misstänka att min kropp inte förmår att tillgodogöra sig B12 som den borde - troligtvis på grund av att jag har dåligt med saltsyra i magen. Då blir nästa steg att försöka övertyga läkaren om att jag behöver injektioner av B12 - trots att de inte kan se att jag har någon brist.
Min teori är att de i ett blodprov inte går att se någon brist eftersom jag sedan flera månader har tagit tillskott av B12 och att det därför går att mäta i blodet. Men det når inte ut till levern där de ska lagras, så förrådet där är tomt.
Vi får väl se hur det går med det.

Chlorella kan ge dig en boost

Bra kost (mycket grönt, så ekologiskt så möjligt och sparsamt med "skräp") och en bra balans mellan vila och aktivitet är grunden till en bra hälsa. Vi kan även behöva kosttillskott beroende på en rad faktorer:

• Hur bra (eller snarare dåliga) vi är på att äta just bra mat
• Hur vårt näringsupptag fungerar - dåliga tarmar och stress för att vi inte får i oss alla näringsämnen som vi faktiskt äter.
• Brister eller obalanser i kroppen 
• Sjukdom
• Perioder i livet då vi har det extra hektiskt fysiskt eller psykiskt och har svårt att hitta balansen.

Behoven av tillskott varierar givetvis eftersom vi alla är unika individer med unika kroppar, unika livssituationer och unik kost. Generellt är det väldigt många (de flesta) som mår bra av Omega 3 för att få en bra balans mellan fettsyrorna. D-vitamin under vinterhalvåret och många har också brist på magnesium. Det kan vara svårt att veta vad just du behöver och många gånger är det också i princip omöjligt att via ett blodprov hos vårdcentralen få bekräftat hur nivåerna ser ut. Bäst är att kontakta en näringsterapeut som kan avläsa även på andra sätt en enbart genom ett blodprov.
Vissa vitaminer och mineraler är inte heller farligt att prova själv för att helt enkelt känna efter om du upplever en förbättring av hälsan och energinivåerna.
Du som medicineras med läkemedel bör dock rådfråga läkare först. Vitaminer och mineraler kan påverka medicineringen.

Cholorella, som jag visar på bilden är en sötvattensalg som är oerhört rik på klorofyll - därav namnet Chlorella. Många säger att just alger är den föda vi behöver vända oss till framöver när vi blir fler och fler människor på jorden. Och att man tänker på just algerna för att hitta bra föda är inte så konstigt. De innehåller en rad för oss väldigt viktiga näringsämnen. 

Chlorella är den alg som innehåller mest protein och är därför extra intressant då den därför anses kunna ersätta kött. 

Den innehåller Omega 3 och Omega 6 och är också rik på D-vitamin då den har sugit åt sig ordentligt av solens strålar när den växer.

För att vara säker på att inte få i dig en massa tungmetaller och andra gifter är det viktigt att du väljer en sort som är ekologisk.

Några hälsofördelar med intag av Chlorella:

• Hjälper kroppen att rensa bort tungmetaller som vi kan ha lagrade
• Ger immunförsvaret en rejäl boost
• Hjälper till med matsmältningen och är därför en hjälp för krånglande tarmar.
• Gillas av våra goda magbakterier som växer i antal.
• Hjälper till att reglera blodsockret.
• Klorofyllet har en förmåga att hjälpa kroppen att rensa ut de ämnen som ger upphov till dålig andedräkt eller andra "kroppsodörer".

Själv brukar jag "ta mig en kur" lite nu och då och nu känner jag att det är dags igen. Förra veckan var jag krasslig tillsammans med flera andra i familjen då vi hade streptokocker på besök. För att hjälpa immunförsvaret på traven att repa sig och för att stärka upp hela systemet så tar jag en kur Chlorella i en månad ungefär.
Dessa på bilden är i tablettform och lättare att få sig än de i pulverform som ska blandas. Märket är Vitaprana som är Bodystores egna märket med ekologiska och högklassiska produkter.
Du kan läsa mer om Vitapranas Organic Chlorella HÄR. 

Är du matstressad?!?!?!

Vad är bra att äta, egentligen?
Ena dagen får vi höra att en viss typ av livmedel eller en viss typ av diet är toppen för oss. Sedan går det några månader och nya rön dyker upp.
Vi måste ta hänsyn till kolhydraterna. Ska man äta dem överhuvudtaget? Blir man inte bara tjock av dem? Orkar man träna om man inte äter kolhydrater?
Vi måste ta hänsyn till fettet. Ja men det är väl inte något man ska äta för mycket av? Visst bör man undvika allt fett? Eller i varje fall de härdade fetterna. Vad är egentligen härdade fetter?
Och proteinerna då? De är väl viktigast av allt om man ska bli mätt, gå ner i vikt och bygga muskler? Eller är det inte bra längre att äta så mycket protein? Blir det en belastning?

Och sedan har vi alla tillsatsämnen, konsistensgivare, smakförstärkare och andra så kallade E-nummer i ingredienslistorna. De är väl rent livsfarliga allihop? Eller finns det några som är bra? Hur gör man för att undvika dem? De verkar ju finnas i allt man köper.
Socker ska vi inte tala om. Det är rena giftet. Och nu är det inte bra med agavesirap heller. Eller kokossocker. Eller konstgjorda sötningsmedel. Eller vänta nu! En ny studie visar att socker inte alls är farligt. Det är köttet som vi blir feta av. Hur tänker vi nu?
Gluten är rena döden och komjölk likaså.
Ris innehåller arsenik.
Chips innehåller akrylamid.
Fisk innehåller tungmetaller.
Frukt och grönsaker innehåller bekämpningsmedel.
Kött innehåller antibiotika.
Och listan kan fortsättas..... men jag stoppar där.

Vi får ofta ta del av "larmrapporter" i media. Deras uppdrag är att skapa uppmärksamhet så de drar sig inte för att skriva uppseendeväckande rubriker. Och fokus i artiklarna är ofta väldigt inriktade på en liten detalj och inte på en helhet.
Många gånger hänvisar de till ny forskning och studier.
När det gäller forskning så är den alltid begränsad. Det finns alltid faktorier som "styr", inte minst vem det är som betalar för forskningen. Inte sällan ligger det vinstintressen av företag, fabrikanter, livsmedels- eller läkemedelstillverkar bakom.

Vi har all olika, unika behov och preferenser. Vi mår bra av olika sorts mat. Vi mår dåligt av annan. En del tycker vi smakar gott. Annat faller oss inte alls i smaken.
Jag försöker vara ganska tydligt med att jag inte följer någon specifik kosthållning eller diet. Jag väljer sådan mat som jag vet att jag mår som bäst av. Ibland väljer jag också att äta sådant som inte är "hälsokost" utan bara för att det är gott. Då blir jag ofta ifrågasatt.
- Jasså?!?!? Jag trodde inte du åt sånt!
Eller potatis som jag har ätit i alla år och fortsatt äta, trots att det ansågs som rena dödssynden att äta när LCHF var som "störst".
- Va?!?!? Äter du potatis?!?!? Det är ju inte bra!
Ja, jag äter potatis, kanske en gång i veckan, eller två. Jag tycker att det smakar gott och jag har inte märk något negativt av det.

Många jag möter som kostrådgivare och hälsocoach är jätteförvirrade när det gäller maten och känner att de inte vet vad de ska äta. De har fått så många olika råd av omgivningen och från media. Alla har en åsikt om vad som ska ätas och vad som absolut ska låtas bli, så de är helt förvirrade. Och stressade.
De känner att vad de än äter, så blir det fel.
Och det kan jag säga att den matstressen som uppstår då många gånger är minst lika illa som att välja att medvetet äta något onyttigt då och då. Eller snarare mer illa.
För när vi lever i stress fungerar varken matsmältning, fettförbränning eller näringsupptag som det ska. Och då spelar det inte någon roll vad vi äter för vi får ändå inte i oss den näring vi behöver eller förbränner maten som vi ska.

Nej, bättre då att försöka ha ett lite mer avslappnat förhållande till maten du äter.
Tänk på att alla larmrapporter vi läser om i media ofta är väldigt generaliserande. Skriver man om att det finns ett farligt ämne (i pytteliten mängd i ett livsmedel, vilket innebär att du kanske måste äta 20 kilo om dagen för att hamna i riskzonen) i ett livsmedel, så har man inte tagit hänsyn till att det kanske finns 10 andra ämnen som är supernyttiga för dig och kanske till och med helt neutraliserar det negativa ämnet.
Det handlar också om hur ofta du äter livsmedlet. Gör du det någon gång då och då så är det troligtvis inte någon fara. Äter du det flera gånger om dagen kanske du ska fundera på att byta ut det vid några tillfällen

Se till att bli din egen expert på hur du mår av maten du äter.
Skaffa dig ett avslappnat och kravlöst förhållande till maten.
Var nyfiken på hur DU reagerar - fysiskt och psykiskt.
Njut av det du äter.

Låt oss skippa hälsohetsen!!!

Hälsa säljer.
Hälsa intresserar många.
Hälsa är självklart viktigt och eftersträvansvärt och jag själv tycker att det är ett superintressant område.
MEN, jag är oerhört trött på alla löpsedlar som lovar dig platt mage på en vecka, 10 tappade kilon till midsommar eller hur du fixar toppformen på 14 dagar.
Det är sådan stress och hets kring detta och jag känner att det faktiskt inte är hälsosamt. Inte alls!
Jag har kommit på mig själv med att jag börjar rata alla tidningar med den typen av texter på löpsedlarna.
Vad skulle hända om vi alla gjorde det?!?!?!?

Jag har jobbat med kost och hälsa i många år nu - både min egen och andras.
Jag har utbildat mig till kostrådgivare och jag har slukat massor med litteratur och artiklar. Ju mer jag läser om och lär mig, desto mer inser jag att vi idag INTE har all den kunskap som behövs för att kunna säga hur våra kroppar fungerar och vad som är den ultimata kosten för oss.
Ett är jag säker på. Det finns inte EN sanning. Vi är olika som människor och har olika behov.
Nya rön dyker ständigt upp och forskare jobbar febrilt på att hitta svaren på vad vi ska äta för att uppnå den ideala vikten och den perfekta hälsan. De är inne på cellnivå och letar svar.
Ju mer vi lär oss, desto mer verkar det finnas som vi inte kan.

Är det kanske här vi har problemet?
Jag börjar tro det.
Vi vill med hjärnas hjälp (vår kunskap och vårt förstånd) styra kroppens behov. Men det verkar inte fungera.
Tänk om det är så att det inte behöver fungera? Tänk om det inte ens ska fungera?

Människan har levt och överlevt i hundra tusentals år.
Att räkna kalorier.
Att väga och mäta.
Att bestämma förhållanden mellan energikällor (kolhydrater, proteiner och fetter).
Det är väldigt nya påfund.
Och tittar vi tillbaka så uppkom nog de ungefär samtidigt som vi tyckte att vi började få problem med både hälsa och vikt.
Våra kroppar är så oerhört sinnrikt konstruerade och har en oerhörd förmåga till anpassning. De jobbar ständigt för att vi ska må så bra som möjligt.
Tänk om vi skulle överlåta till kroppen att ta hand om vår hälsa istället för att försöka låta hjärnan "lura oss till den"?
Jag tror nämligen inte att vi kan "överlista" kroppen. Om vi hade kunnat det hade vi redan räknat ut hur vi skulle vara normalviktiga för evigt och totalt hälsosamma.

Jag ser tydligare och tydligare, både hos mig själv och de jag jobbar med som hälso-/kostcoach att det inte handlar om VAD vi äter. Det handlar snarare om HUR.
Jag är övertygad om att vi på alla plan skulle må så mycket bättre om vi hade mer fokus på "hur-frågorna".
Allt räknande, vägande, mätande och alla dåliga samveten och känslor av misslyckanden är inte sunt. Det skapar stress.
Och vet ni, stress är vår absolut värsta fiende när det gäller vikt och hälsa.

En bra kosthållning är till största delen hälsosam. Med det menar jag:

• Så bra råvaror som möjligt - gärna eko, för att optimera näringsintaget.
• Mycket grönsaker.
• Återhållsam med: socker, vete, komjölk. Är du känslig och har problem med mage och/eller inflammationer kan du behöva utesluta helt.
• Nyttiga fetter från exempelvis: olivolja, kokosolja, feta fiskar, nötter, frön
• Fisk (undvik odlad)
• Återhållsam med rött kött.
• Sällanmat är: hel- eller halvfabrikat, sötsaker, pommes frites och annat som innehåller härdade fetter. Snabbmat och skräpmat.

Sällanmat är just vad det heter - mat du bör äta sällan. Det behöver inte vara något förbud, men det är inte mat som du och din kropp mår direkt bra av, och definitivt i större mängd. Men lite "skräp" tål vi ofta om vi är friska och har en hälsosam kosthållning i grunden.
Ät ibland och se till att njuta - annars är det ingen mening.
Och känn efter noga om du verkligen tycker att det är så gott som du tror... för det är inte säkert.

Men framförallt,
skippa stressen och hetsen kring maten, vikten, formen och hälsan.
Lär dig att äta med njutning. Njut till fullo och lär dig att lyssna på kroppens signaler.
Sänk farten.
Var mer här och nu.
Skippa skulden och skammen för något du ätit eller ett träningspass som inte blev gjort.
Ät gott på för att må bra och få energi.
Rör på dig för att må bra och få energi.
Hitta tillbaka till det naturliga och du kommer att bli förvånad över hur många bitar som faller på plats bara du slutar stressa dig till något som du ändå aldrig hinner njuta av.

I höst kommer jag ha mycket fokus på just dessa frågor.
Du som är trött på att hälsohetsa men som ändå vill leva sunt och må bra.
Se till att titta in här med jämna mellanrum för tips, idéer och en och annan kurs.

Öppet brev till dig som ständigt bantar och kämpar för att gå ner i vikt

Det här är ett blogginlägg som jag hoppas kommer att läsas av många. Så hjälp gärna till med att dela. Tack!
Jag har jobbat med kost och hälsa i många år. Jag är både beteendevetare och kostrådgivare och har valt att till stor del fokusera på ätbeteende och kostvanor i första hand. Det beror dels på att jag inte tror att det endast finns en "rätt diet" som passar alla. Dels på att vår problematik med övervikt och ohälsa inte framför allt handlar om okunskap om vad vi ska äta. Vi har den kunskap vi behöver för att veta vad som är bra att äta och vad som är skräp. Problemet är att vi trots det inte klarar av att stå emot den onyttiga maten. Vi äter av andra anledningar än okunskap - känslor, stress, kemiska obalanser osv.

Jag är glad över att jag har valt att jobba med ätbeteende snarare än kost då jag ser att jag med min kunskap kan göra bäst nytta där. Tack vare redskap med KBT inriktning har många lärt sig att hantera sitt icke-fungerande ätbeteende.
Men jag ser ändå att det för alldeles för många är en STÄNDIG KAMP.
Det krävs en ständig medvetenhet.
Förhållandet till kropp och mat är aldrig avslappnat. Det är inte naturligt.

Jag känner att det måste räcka nu!
Visst har vi problem om vi tänker på att alldeles för många äter för mycket och av fel saker, vilket leder till både ohälsa och övervikt. Det är ett problem som vi måste ta på allvar.
Det handlar inte om utseende och ideal. Det handlar om hälsa och inget annat.
Hälsa är en kropp i balans som har energi, är stark, smidig och som jobbar för att du ska må bra på alla plan. Det kan inte mätas i kilon och centimetrar. Det är en känsla som du känner och som omgivningen ser.
Den syns i dina ögon och på hållningen.
Oavsett det kommer våra kroppar att se olika ut på både längder och bredder. Så att sträva efter att vi alla ska se lika ut är bara dumt. Så är vi inte skapta.

Men för många idag är det en ständig kamp och en ständig känsla av misslyckande.
Vi har vågen som vår "domare" som varje morgon talar om ifall vi är lyckade eller misslyckade.
Och vi räknar kalorier eller points för att vara säkra på att vi inte äter för mycket.
Men ärligt talat! Hur många gånger har vi inte följt olika dieter?  Hur många har inte vi inte känt oss misslyckade när vågen visar plus istället för minus? Och varför måste vi fortsätta att räkna kalorier och hålla koll hela tiden? Varför kan vi aldrig lära oss vad som är rimligt för oss att äta? Det är varken långsiktigt eller hållbart!

Jag känner att det måste räcka nu!
En mycket stor industri tjänar massor med pengar på att vi aldrig lyckas gå ner i vikt och känner oss misslyckad. Och vi bara fortsätter. Att gråta på vågen och mata in varenda tugga vi äter i en app i mobilen,
Det är inte naturligt.
Det är inte så det ska vara.
Våra kroppar är helt fantastiska och har förmågan att hantera både för mycket och för lite mat på ett balanserat sätt om det sker nu och då.
Vi är fel ute!

Hur många år av ditt liv har DU försökt att gå ner ett par eller betydligt fler kilon?
Hur många dieter har du följt?
Hur många kalorier har du egentligen räknat?
Och till vilken nytta?
Borde inte det innebära att du är fel ute? 
Borde vi inte tillsammans kunna inse att det inte är oss det är fel på?
Det är inte vi som är misslyckade!
Vi försöker på FEL sätt.

Min största önskan som kostrådgivare och beteendevetare för det kommande året är att vi slutar använda oss av vågen, att vi slutar räkna kalorier eller följer olika dieter.
För jag är fullt och fast övertygad om att bara genom att sluta med just det, så har vi halva lösningen på problemet.
Den andra halvan handlar om att vi behöver få ett mer naturligt och avslappnat förhållningssätt till oss själva och maten vi äter.
En stor och bidragande orsak till att vi inte har ett naturligt förhållande till maten är att den dels förknippas med så mycket skam och skuld och dels att vi lever så stressfyllda liv.
Skam och skuld gör sällan att vi äter mindre och bättre utan snarare mer av den sämre maten.
Och stressen skadar oss så mycket att vi inte förstår vidden av det.
Inte minst när det gäller matsmältning så är stressen vår allra största fiende. Den gör att vi inte smälter maten ordentligt vilket kortfattat gör att vi inte tillgodogör oss näringsämnena som vi ska (vilket i sin tur leder till att vi blir hungriga direkt fastän vi fått i oss tillräckligt med energi= kalorier), vi förbränner maten sämre och vi lagrar mer fett än vi behöver. En ond cirkel som fortsätter så länge vi känner oss stressade, äter under tiden vi gör annat och äter alldeles för fort och ofokuserat.
Visste du förresten att du genom att äta långsamt och njuta av maten ökar förbränningen med mellan 30 - 40%?

Visst måste vi tänka på att äta en i grunden bra och stärkande kost. Det innebär så ren och näringsrik mat som möjligt. Det innebär att vi sällan ska äta sådant som innehåller en massa tillsatsämnen, färgämnen, konsistensgivare, socker, vetemjöl och andra tomma kalorier.
Men det är inte totalt förödande att äta en glass eller ett mål snabbmat någon gång ibland.
Vi är unika och har därmed unika behov. En del mår bättre av mycket kött och "tyngre" mat, andra mår bäst av mer grönsaker. En del behöver äta lite och ofta andra större måltider och mer sällan. Så återigen finns det inte en endaste diet/kosthållning som passar alla, utan vi måste känna efter själva vad vi mår bra av.

Min önska för 2016 är att du som under kort eller lång tid har fått ett dåligt förhållande till din våg och som jagar kalorier och letar den perfekta dieten (snabb och effektiv ner i vikt) helt enkelt skippar det under detta år för att se vad som händer.

• SKIPPA VÅGEN: Den är inte rätt redskap för att tala om ditt värde eller om du är en "lyckad" person. #vågavägravågen2016
• SLUTA RÄKNA KALORIER: Att räkna kalorier är ett nytt påfund. Historiska sett har vi aldrig behövt beräkna vad vi har ätit energimässigt. Våra kroppar har förmågan att hantera varierande mängd mat (energi) och när vi är i balans har vi också förmågan att förbränna det vi äter. 
• STRESSA AV: skapa lugn och medvetenhet rent allmänt i ditt liv i så stor utsträckning du kan, men inte minst när du äter. Genom att både laga och äta med Mindfulness (medvetet, avslappnat och närvarande) skapar du bästa förutsättningar för kroppen och själen att tillgodogöra sig näringsämnen och ökar din förbränning. #mindfulcooking #mindfuleating
• KÄNN EFTER SJÄLV: vad din kropp behöver och mår bra av. Den talar om för dig vilken typ av mat den uppskattar och vilken som inte är lika bra. Du behöver lära dig att lyssna. Genom att minska på stressen går det betydligt lättare. När du lär dig att vara mer medveten och närvarande i nuet kommer det att bli en naturlig och självklar del i ditt liv - precis som det har varit för tusentals generationer före oss.

För handen på hjärtat. Alla dina försök tidigare har inte lett till långsiktiga eller bestående resultat. Eller hur?! Att äta och må bra är naturligt för oss. Det ska inte vara en kamp. Sluta kämpa och börja leva! Här och nu.
Sluta stressa och pressa. Det är förutsättningen för att du ska kunna lyckas.
Om det inte har fungerat tidigare kommer det inte att fungera under 2016 heller. Jag är ledsen att behöva säga det.

Om du känner att du vill ha hjälp, tips och råd på vägen, så håll koll här på min blogg, min Facebooksida eller på Instagram, så kommer jag att dela med mig av massor med tankar och tips som kan hjälpa dig på vägen.
Jag kommer under det kommande året att skriva mycket om hur du hittar balansen i dig själv. Hur du lever i samklang med kroppens behov och hur viktigt det är att vi hittar vår egen rytm och rytmen i samklang med dygnsrytmen och årstiderna. För trots att vi lever i ett sådant modernt samhälle så är våra kroppar fortfarande lika "omoderna" som när vi levde på Afrikas savanner.
Vi behöver hitta tillbaka till oss själva.
Det är nyckeln till din, min och vår framgång och hälsa.

Låt oss hjälpas åt att bli fria, glada, harmoniska och välmående och inte behöva styras av en industri som tjänar massor med pengar på att vi ska fortsätta att jag och kämpa för att gå ner i vikt och se "framgångsrika" ut. De behöver vår osäkerhet och vår längtan efter att bli perfekta. Men vi behöver inte dem. Vi är redan perfekta utan att alltid veta om det.

Följ mig på Facebook: Ulrika Gabriel Coach & Inspiratör
Följ mig på Instagram: Ulrika Gabriel

Vår önskan att äta utan restriktioner skapar problem

Vi letar ständigt efter den nya dieten. Den som ska frälsa oss från våra oönskade kilon, hålla oss smala, snygga, mätta och belåtna. Och gärna friska också. Men det är inte lika viktigt...
Jag rensade hemma i helgen och slängde bland annat ett stort antal hälsotidningar som jag samlat på mig under åren. Det slog mig då att de ständigt återkommande rubrikerna i dessa tidningar vill få oss och tro att nu äntligen ska vi få veta hemligheten - den perfekta dieten.
Men eftersom vi ständigt fortsätter att leta, så utgår jag från att ingen har hittat den ännu.

Det går mode och trender i dieter och de brukar följa olika cykler och komma åter, men kanske med en liten ny "twist" så att de känns nya och revolutionerade.
Och vi fortsätter att hoppas att nu ÄNTLIGEN ska vi blir "kostfrälsta".

Med all kunskap vi har idag borde vi inte kunna hitta till det sätt som är perfekt för oss, Homo sapiens, att äta? Vi kan åka till månen, bygga farkoster som tar oss fram på vägar, vatten och i luften och vi kan åstadkomma de mest avancerade konstruktioner.
Men att förstå en av våra absolut grundläggande behov verkar vara svårt för oss.
Faktum är att vi, människan, är så extrem komplicerad att vi faktiskt ännu inte har full koll på hur vi fungerar, Vi vet väldigt mycket, men vi har oerhört mycket mer att lära, Inte minst om hur vi reagerar på vår kosthållning och vad som händer både på kort- och lång sikt.
Dock kan vi vara ganska säkra på att vi inte kommer att hitta på ett svar som gäller alla. Vi har olika genetiska förutsättningar, olika biokemi och olika psyken. Det innebär att vi reagerar olika på samma sorts mat.

På Facebook ställde jag under helgen frågan:
Jag skulle vilja veta hur intressant det är för dig om vi kunde hitta en diet/kosthållning där du kan få äta precis hur mycket som helst (utan restriktioner) av något som DU tycker smakar gott - utan att det skulle innebära varken hälsoproblem eller viktökning.
Svara i en kommentar med en siffra mellan 1 - 10 (1 = helt ointressant och 10 är rena drömmen).

Jag fick in drygt 70 svar på frågan. Och utan att mena att det här är en helt korrekt genomförd vetenskaplig undersökning ser jag ett väldigt tydligt svar. De allra flesta svarade en klockren 10:a. Ytterligare några valde 9 eller 8. Ett par valde 1.
Summa summarum är det en väldigt hög önskan av att få äta helt utan restriktioner av sådant som vi tycker smakar gott.
Det är där, mina vänner som vi har problemet!!!!
Vi vill gärna få äta utan begränsningar.

Några exempel:
Många har provet LCHF och mår bra av att välja bort snabba kolhydrater och istället ha fokus på fet mat och mer protein. Inledningsvis går man ner i vikt, men på sikt har många svårt att gå ner så mycket i vikt som man vill eller behöver. Vikten tenderar att stanna av och för en del vänder den även uppåt igen. Dieten har inga restriktioner vad gäller mängden mat. Du får äta så mycket du vill bara du äter rätt mat. Och det kan innebära en hel del godkända godsaker som innehåller mycket fett = energi).

5:2-dieten är ytterligare en diet som frälst många då den har en förmåga att kicka igång förbränningen och även de som har svårt att gå ner i vikt kan se snabba resultat. Två dagar i veckan äter man begränsat (500 kcal - 600 kcal) och övriga dagar får man äta precis hur man vill. Och just det där med att få äta precis som man vill är det många som tar fasta på och överäter under sina vanliga "ätardagar".

Paleo-dieten är också en av de "nyare" dieterna och där skippar man all modern kost för att gå tillbaka till våra kost-rötter igen. Många går ner i vikt och mår bättre då man per automatik skippar vetemjöl, socker och färdigmat. Men man får äta utan begränsningar, så länge det är livsmedel som ingår i dieten. Och här finns en uppsjö av härliga bakverk och annat gotter som visserligen är ok innehållsmässigt, men som innehåller väldigt mycket energi.

Det är det där med att ÄTA UTAN BEGRÄNSNINGAR som skapar problem för oss.
Vi äter för mycket, för ofta och av fel anledning.
Och det är det som också framkommer i min lilla undersökning.
Vi vill få äta utan restriktioner utan att det ska ha effekt på vare sig hälsa eller vikt.
Detta är unikt för människan.
Du ser inte samma problematik hos djuren - de som lever vilt. De äter det de behöver i lagom mängd. De äter inte lite extra för att de känner sig stressade, deppiga eller är rastlösa. Det är bara människan som gör.

Så sorry alla ni som trodde att jag kanske skulle presentera lösningen på hur ni ska kunna få äta obegränsat av sådant ni tycker om i framtiden. Det går inte.
Vi behöver istället lära oss att äta och njuta av mat vi tycker om, men i den mängd som är lagom för oss. Och vi behöver lära oss att äta för att stilla vår hunger och få energi. Inte som en psykologisk snuttefilt.
En del har biologiska orsaker till överätning - det handlar om avsaknad av mättnadshormon eller att hjärnan inte känner av signalerna som säger att man ätit tillräckligt om man har ett ständigt sug.

Med andra ord kan jag summer detta med att det aldrig kommer att presenteras en superdiet som frälser oss även om hälsotidningarna gärna vill få oss att tro det.
Här är några riktlinjer som gäller för ALLA, oavsett hur kostupplägget (kombinationen av protein, fetter och kolhydrater) ser ut:

1. Uteslut helt (om du är känslig) socker eller var mycket sparsam med socker och andra sötsaker. Det triggar suget (blodsockret) och ökar fettinlagringen.
2. Var sparsam med snabba kolhydrater och stärkelserik mat över lag. De omvandlas till socker i din kropp.
3. Undvik snabbmat och halvfabrikat. Satsa på att laga bra mat från grunden för att slippa en massa onödiga tillsatsämnen, härdade fetter och annat onödigt.
4. Koppla av! Stress är en av våra största fiender, inte minst vad gäller vikten och hälsan. Är du stressad har kroppen inte fokus på att förbränna maten på rätt sätt. Den spar den istället för att kunna använda vid senare tillfälle - i dina fettdepåer. 
5. Och sist, men absolut inte minst:
   * Lär dig att äta tillräckligt. Du behöver troligtvis inte börja räkna kalorier (för en del kan det vara en hjälp inledningsvis, men det ger inte en rättvis bild av "värdet" på maten du äter - en kalori är inte alltid en kalori), men hitta sätt att begränsa mängden mat.
   * Se till att inte äta oplanerat mellan måltiderna.
   * Ät aldrig på språng utan sitt ner och ät i lugn och ro.
   * Är du verkligen hungrig? Eller är du kanske stressad, irriterad, orolig eller förbannad? Då är det inte mat du behöver. Ta hand om dina känslor på annat sätt.

Mat ska absolut vara gott och en njutning, men den är inte lösningen på våra problem. Både din kropp och tillverkarna av diverse skräpmat vill gärna få oss att tro det.

Brist på saltsyra kan ligga bakom dina magproblem

Tacksamt när magen mår bra

Sedan jag var barn, redan när jag började lågstadiet, har jag av och till haft problem med magen. För det mesta har det varit ganska lugnt och den har fungerat som den ska, men mellan varven har jag känt av den på olika sätt.
Det började när jag gick i första klass. Jag fick jätteont i magen och var kraftigt illamående. Det ville inte ge sig, så till slut blev jag inlagd på sjukhus. Man hittade inga fel, utan trodde att det handlade om att jag var "nervös och orolig". Problemen gav med sig efter ett tag och tog inte fart igen förrän jag var i tonåren. Efter att en läkare förhört sig om hur jag mådde och klämt lite på magen konstaterade han att jag hade "stressmage" och jag fick Omeprazol utskrivet.
Det har jag sedan dess fått äta i perioder fram till för ett år sedan. Omeprazol är en medicin som minskar på magsyran (saltsyran).

Jag har dock aldrig riktigt förstått min "stressmage = magkatarr" eftersom den inte har betett sig som den borde. Jag har aldrig känt av sura uppstötningar, möjligtvis vid några tillfällen som höggravid. Inte heller har jag känt kopplingen mellan stress och smärta.
Jag har tagit mina Omeprazol när jag verkligen har behövt och då har de hjälpt. Men i första läget har jag försökt att äta bra och undvika sådant som kan förvärra smärtan.

Sedan ett par år tillbaka har problemen mer gått ner i tarmarna. Tarmarna har känts irriterade, det har svidit, gjort ont och magen  har svällt upp.
Jag har försökt klura ut vad de beror på.
Allergi? I sådana fall mot vad? Jag vet redan att jag är (var, har fått behandling, men det blir ett senare blogginlägg) allergisk mot vetemjöl och mjölkprotein. Vad mer kan det vara?
Har försökt leka detektiv och plockat bort och testat olika livsmedel, men inte sett några tydliga kopplingar.
Är det kanske en inflammation?
En kronisk tarmsjukdom?

Ja mycket luskande, provande och detektivarbete började jag se ett samband och ett mönster.
Kunde det vara så att det fanns ett samband mellan magkatarren och tarmarna?
För ett år sedan fick jag hjälp av familjens kinesiolog/homeopat som konstaterade att jag hade fått in bakterien Helicobacter Pylori i magen och burit på den i 40 år. Det stämde bra med att jag fick ont när jag gick i första klass. Bakterien medicinerades bort och sedan dess har jag inte känt av någon magkatarr alls. Det har istället varit tarmarna som bråkat.

Ju mer jag läste på om mage och tarmar och alla olika tillstånd och sjukdomar som man kan drabbas av så insåg jag att det verkade som att läkarna (det har varit flera genom åren!) hela tiden har ställt fel diagnos på mig.
Man har hela tiden sagt att det handlar om att jag producerar för mycket salt-/magsyra och att det var den som skapade problem. Men jag började misstänka att det kunde vara precis tvärt om - att jag hade för lite saltsyraproduktion.

Saltsyran finns i magsäcken som en del av magsaften tillsammans med vatten och enzymer (främst pepsin). Saltsyran gör att magsäckens innehåll blir surt för att pepsinet ska kunna fungera effektivt och framför allt kunna bryta ner protein. Saltsyran behövs för att maten ska kunna brytas ner ordentligt och även för att oskadliggöra bakterier och andra skadliga mikroorganismer.
Vid brist på saltsyra kan inte kroppen bryta ner födan ordentligt. Maten släpps ut för snabbt och är för obearbetad när den når tunntarmen. Då maten inte spjälkats sönder ordentligt får kroppen svårt att tillgodogöra sig alla näringsämnen och vitamin- och mineralbrister kan lätt uppstå.
Här har jag inte hittat några medicinska belägg ännu, men min tanke är att det inte är konstigt alls om födoämnesallergier uppstår (i mitt fall mot vete och mjölkprotein) då maten inte bearbetats tillräckligt och därmed kan skada tarmen och göra att innehåll läcker ut. Inte helt ologiskt, tänker jag.

Efter att ha läst på så mycket jag har kunnat under en tid, inte minst i Eva Bladhs's (Helhetshälsas) utomordentliga bok"Tarmen - din hälsa: med sjukdomslära" , så blev jag mer och mer övertygad om att jag aldrig haft för mycket saltsyra, utan precis tvärt om. Det stämmer så oerhört bra med hur jag genom åren har upplevt att min mage har fungerat... eller kanske snarare inte har fungerat.
Boken vill jag för övrigt varmt rekommendera till dig som antingen har magproblem själv eller jobbar med personer som har det.

Det jag nu har gjort under några veckor är att jag har tagit kosttillskott som hjälper kroppen att producera mer saltsyra och ytterligare ett som hjälper kroppen att bryta ner maten ytterligare.
Och helt fantastiskt! Magen har fungerat klockrent sedan jag började med detta.
Verkligen ett halleluja moment!
Jag har dessutom varit modig nog att under semestern testa på sådant som jag tidigare absolut inte har kunnat äta - glass och bakverk bland annat som innehåller både vete och mjölk. Inte ont eller några problem då heller. Nu är inte tanken att jag ska börja äta mat full med vete och mjölk, för det mår ingen bra av, men det är skönt att veta att jag kan i mindre mängder och vid väl valda tillfällen.

Och nu kan jag ju inte låta bli att undra hur många det finns där ute som fått samma feldiagnos som jag och som på grund av det inte blir av med problemen i mage och tarm.
Jag skulle gissa att det är en hel del, dessvärre.
Personer som, liksom jag, har blodgrupp A, har ofta för dålig saltsyraproduktion.
Det hör också till vanligheten att saltsyraproduktionen avtar ju äldre vi blir.

Har du krånglande mage/tarmar och har svårt att hitta en lösning på vad det är som gör att du får ont eller sväller upp när du äter? Det kan vara idé att prova tillskott av saltsyra under några dagar för att se om du får någon förbättring.
Några symptom som kan uppstå på grund av saltsyrabrist:

• Svårt att kunna smälta fet eller proteinrik mat
• Man känner sig ofta mätt och full i magen länge även om man inte ätit så mycket
• Obestämda smärtor i trakten av magsäcken
• Upplåsta och irriterade tarmar
• Gaser
• Förstoppning
• Diarré på morgonen
• Sura uppstötningar
• Uppsvälld mage
• Illamående
• Candida

Själv är jag som alltid väldigt förtjust i och rekommenderar gärna produkter från Helhetshälsa som alltid är måna om att tillverka renast möjliga produkter.

Deras Digest hjälper kroppen att producera mer saltsyra.
Tabletterna ska tas tillsammans med måltid. Börja med en och se om det blir någon skillnad. Du kan gå upp till två tabletter per måltid om du känner att inte en räcker eller om du ska äta en stor måltid alternativt en svårsmält måltid (mycket protein och/eller fett).

Dessutom tar jag nu hjälp av Helazym som hjälper kroppen ytterligare att bryta ner framför allt proteiner till aminosyror. Den gör att kroppen lättare smälter maten och kan tillgodogöra sig viktiga näringsämnen bättre.

Även detta tillskott kan du börja med en tablett till varje måltid och gå upp till två om du känner att det behövs.

Men givetvis, vill jag tillägga är det viktigt att du har kontakt med läkare om du har problem med mage och tarm. Det kan vara mycket som "felar" och det är viktigt att du blir undersökt ordentligt om du har besvär som inte vill ge med sig. Om du redan är i kontakt med läkare angående din mage eller om du medicineras, så rådgör först med honom/henne innan du börjar med dessa tillskott - det gäller alla vitamin- och mineraltillskott.

Har du inga större problem, men misstänker att du ändå kan ha för låg saltsyraproduktion, så prova själv och känn efter vad du får för resultat. Om du får smärtor i magsäcken av Digest, så blir det för mycket saltsyra för dig. Kanske har du redan tillräckligt, eller så har du sår i magen som blir irriterade. Sluta då omgående med produkten.

Du kan också göra en enkel test hemma för att se om din mage producerar tillräckligt med saltsyra.
På morgonen blandar du ner 1 tsk bikarbonat i ett halvt glas vatten och dricker det på fastande mage. Bikarbonatet reagerar med saltsyran i magsäcken. Om det finns för lite saltsyra uteblir reaktionen. Finns det tillräckligt kommer du att rapa bikarbonat en liten stund.


Jag har som sagt blivit hjälpt av dessa produkter och tycker att det är helt fantastiskt.

Prova gärna och berätta hur det går för dig!

Läs mer:

• Kurera 
• Hälsovägvisaren

Använd all sötning med måtta och förstånd

Jakten på det söta! Vi vill gärna tro att det går att hitta något som smakar gudomligt sött och gott och som vi kan äta i obegränsad mängd utan att bli sjuka, tjocka, få hål i tänderna eller annan mindre önskad bieffekt.
Socker vet vi idag ligger bakom en stor del av världens ohälsa och överviktsproblematik.
Men eftersom vi har ett inneboende sug och behov av det söta, så letar vi substitut för det vita sockret.
Otaliga är alternativen som presenteras för oss som hälsosamma istället för socker: honung, agave, stevia, kokossocker för att bara nämna några få. Nya kommer ständigt ut på marknaden.
Men är det då naturliga?
Och är de nyttiga?

Mycket är precis som socker processat på olika sätt. Socker är ju också naturligt från början, men har processats till ett vitt pulver. Det innebär att frågan om naturligheten kan ifrågasättas direkt om det är det rena och helt naturliga som vi söker.
Nyttigare kan de vara, men frågan är om vi egentligen äter en så mycket så att vi får i oss "nyttigheterna" i en sådan mängd att det gör någon skillnad med de vitaminer och mineraler det handlar om? Troligtvis inte alls, och gjorde vi det skulle vi få andra hälsoproblem.
Och även om inte blodsockret påverkas i lika hög grad som det gör med det vanliga vita sockret, så underhåller det ändå vårt sötsug,
Jag tänker inte i det här inlägget gå in på för- respektive nackdelar med respektive alternativa sötningsmedel. De flesta har både för och nackdelar, men många av dem saknar långsiktig forskning på hur de påverkar vår hälsa på sikt.

Och faktum återstår.
Det söta är sällanmat!
Vi behöver lära oss att allt inte måste smaka supersött. Genom att minska ner på mängden sötning, vilken vi än väljer och dessutom se till att inte äta sötsaker mer eller mindre hela tiden.
För oavsett om det är av de mer hälsosamma slaget tack vare ett bättre innehåll än det du plockar i smågodishyllan, så hjälper det till att vidmakthålla ditt sötsug.

Jag säger absolut nej till artificiella sötningsmedel som är kemiska experiment och som vi idag vet är skadliga för oss - aspartam, acesulfam, cyklamat, sackarin m.fl.

Sockeralkoholer kommer från naturliga källor, men de har så klart processats på vägen för att kunna hamna i paketen och burkarna de säljs., så helt naturliga är de inte. Blodsockret påverkas av dem, men inte i lika stor utsträckning som av vanligt socker. De kan ge problem med tarmarna om man är känslig. Några exempel: xylitol, sukrin, sorbitol, maltitol. Xylitol har fördelen att den motverkar karies.

Vanligt socker i mindre mängd och med förstånd är inte livsfarligt, om du inte är sockeröverkänslig (då ska du hålla dig undan allt som smakar sött) eller har diabetes. Men som sagt, allt behöver inte vara sött och framför allt inte i så stora mängder som vi är vana vid. Använder du vanligt socker, så räcker det ofta med hälften så mycket som anges i recepten.

Naturliga sötningsämnen som honung, agavesirap, stevia, frukter och bär, kokossocker etc. ger ofta en god smak. Deras påverkan på blodsockret varierar. Honung exempelvis innehåller mycket fruktsocker vilket inte påverkar blodsockret lika mycket, men som å andra sidan stimulerar fettinlagringen som kan ge oss både övervikt och fettlever.

Så mitt råd är skippa det artificiella sötningsmedlen helt och använd resten med måtta och förstånd!
Sorry mina vänner, men vi kommer nog aldrig uppleva den dagen då vi kan konstatera att vi har hittat möjligheten att utan minsta problematik för vare sig vikten eller hälsan kunna frossa i en massa sötsaker. Inte frossa i något annat heller för den delen.
Det är liksom inte meningen att vi ska göra det.
Men absolut kan vi  njuta av något sött lite nu och då.
Och då ser vi så klart till att njuta fullt ut.

Läckande tarm - gluten är en av orsakerna

En tarm som läcker skapar stora problem för kroppen

Den största delen (ca 70 %) av ditt immunförsvar sitter i din mage, i dina tarmar närmare bestämt. En hälsosam och stark tarmflora hjälper din kropp att klara av diverse "angrepp"; virus, bakterier, parasiter och annat som kan bryta ner kroppen.
När kroppen känner av att något främmande och skadligt har kommit in i systemet bildar den antikroppar som tar hand om de ovälkomna "gästerna" och eliminerar dem.
Men ibland misstar sig kroppen och börjar skapa antikroppar mot vår egen kroppsvävnad. Vårt immunförsvar vänder sig så att säga mot oss själva. På det sättet uppstår autoimmuna sjukdomar. Några exempel på sådana är: diabetes (typ 1) MS, rematoid artrit, Hashimotos sjukdom, psoriasis eller gluteintolerans.
Autoimmuna sjukdomar ökar i antalet och utan att man idag vet varför verkar det vara vanligare hos kvinnor än hos män.

Vara tarmar består av en massa små celler som har en förmåga att låta viktiga näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och antioxidanter att tränga igenom tarmen och nå ut i kroppen medan de för ut slaggprodukter som vi inte har någon nytta av och som till och med kan vara skadliga för oss.
Läckande tarm är ett begrepp som innebär att det bildas större hål i tarmen som gör att partiklar av det avfall som ska föras ut ur kroppen med avföringen istället tränger ut i kroppen.
Kroppens försvar är då att göra det bästa den kan för att stoppa inkräktarna - genom att skapa inflammation. Om detta pågår under en längre tid kan vi utveckla allvarliga sjukdomstillstånd.

Vad skapar då dessa "hål" i tarmen? Ja det finns fler orsaker som vi är medvetna om idag:

• Användning av smärtstillande så kallade NSAIDS ( icke steroida, antiinflammatoriska/antireumatiska läkemedel) såsom Ibuprofen. 
• Kronisk stress
• Kronisk obalans i tarmfloran där det finns för lite av de goda tarmbakterierna.
• Gluten

När vi äter gluten aktiveras ett ämne i våra tarmar som heter Zonulin. Det är detta ämne som skadar våra tarmar och gör så att de perforeras. Zonulinet finns som en försvarsåtgärd och ska bland annat hjälpa tarmen att snabbt göra sig av med ämnen som är skadliga genom att se till att tarmen snabbt tömmer sig (diarré) för att göra sig av med de icke önskvärda.
Alla som äter gluten får en läckande tarm, du behöver inte vara glutenintolerant för att drabbas. Och en läckande tarm läcker inte bara ut innehåll från tarmarna ut i kroppen utan även åt motsatt håll - från kroppen och in i tarmen. Detta skapar en miljö där gifter sprids runt i kroppen och skapar problem. 

Så mycket som upp till 90 % av oss går omkring och bär på låggradiga inflammationer som har skapats av läckage i tarmarna. Det kan handla om tillstånd som autoimmuna sjukdomar,  övervikt, diabetes och andra inflammatoriska tillstånd, 

Är du en av dem som bär på inflammation på ett eller annat sätt?
Det bästa du kan göra för att bli av med problematiken (eller i varje fall lindra den) är att:

1. Uteslut ALLT gluten!
2. Hitta sätt att stressa av: meditation, yoga, avslappning och prioritera god och tillräcklig sömn.
3. Undvik smärtstillande med NSAIDS.
4. Ta tillskott av probiotika - nyttiga tarmbakterier.
5. Ta tillskott av L-Glutamin som har en förmåga att stärka immunsystemet och reparera tarmarnas insida.
6. Ta tillskott av matsmältningsenzymer som hjälper tarmen att bryta ner och smälta födan vilket gör att du kan tillgodogöra dig näringsämnen bättre och tarmen kan lättare läka, Speciellt bra om du vet med dig att du har svårt att smälta "tyngre mat" såsom exempelvis kött.
7. Ta hjälp av tillskott med saltsyra om du har svårt att smälta mat, framför allt protein i form av kött.
8. Ta ett par teskedar kokosolja per dag. Kokosolja innehåller kaprylsyra som har förmåga att läka ut både svamp och virus och verkar läkande på tarmens slemhinna.

Det finns mycket intressant att läsa om problematiken med läckande tarm på nätet. Här är några källor där du som är intresserad kan läsa mer:

• Ladenberg Nutrition
• Amy Myers MD
• Eat Local Grown

Få bukt med "bråkig"mage med FODMAP-dieten

Problem med magen är verkligen en folksjukdom och fler och fler upplever att deras magar krånglar utan att verken de eller deras läkare kan hitta en bakomliggande orsak.
Våra magar är komplicerade och en obalans på något sätt kan ofta ge problem på flera olika plan.
En mage som krånglar är verkligen besvärligt och orsakar mycket lidande. Det kan handla om kramper, sveda, gaser, uppblåsthet, diarré eller förstoppning. För många kommer problemen då och då medan andra upplever dem konstant.
Att det dessutom är svårt att få hjälp hos läkare som inte hittar något direkt "fel" gör inte saken lättare. Diagnosen som ställs när det är många symptom och ingen annan diagnos kan hittas är IBS - Irritable  Bowel Syndrom.
Många börjar så klart att experimentera med kosten för att se om det går att hitta lindring där. Men
många upplever att det är svårt att hitta sambanden då symptomen ofta kan vara oregelbundna och det är svårt att se de klara sambanden.

Som kostrådgivare brukar jag alltid rekommendera att man genast utesluter vetemjöl, komjölk samt socker. Dessa "livsmedel" är kända för att kunna skapa problem för känsliga magar. Det är inte alla gånger det är de som är boven i dramat här, men i och med att de skapar och vidmakthåller inflammationer så gör det inte magens situation bättre.
Många upplever ganska snart en förbättring och för en del upphör problematiken helt efter denna kostförändring.

Andra behöver gå vidare och fundera på vilka livsmedel som orsakar problematiken. Då kan metoden FODMAP ofta ge den slutgiltiga lösningen på problematiken. FODMAP är en förkortning för:
Fermentable, Oligo-, Di-, Monosaccharides and Polysols. Alla dessa är namn på olika sorters kolhydrater som kroppen kan ha problem med att ta hand om. När vi äter mycket kolhydrater uppstår en jäsningsprocess och för en del blir det stora och märkbara problem som leder till uppsvullen mage, kramper, diarré eller förstoppning.
FODMAP-dieten hjälper dig att utesluta de problematiska kolhydraterna i dieten och föreslår istället livsmedel som inte innehåller så stor mängd av dessa kolhydrater. Tack vare en ändring av kosten på det här sättet kan du ganska snabbt märka en förbättring och bli av med dina problem.

Vad bör du då undvika?

• Fruktos (fruktsocker)
  Ät inte: torkade frukter, honung, päron, äpplen eller melon
  Välj istället: bär, ananas, banan, apelsin, grapefrukt
• Laktos (mjölksocker)
  Ät inte: mjölk från ko en del klarar get och får, men inte alla
  Välj istället: växt- och nötbaserad mjölk. Hårdost kan fungera för en del.
• Oligosackarider (kostfibrer)
  Ät inte: vete, råg, kål, bönor, linser, ärtor, lök, sparris eller cashewnötter.
  Välj istället: havre, ris, potatis, tomat , morot och zucchini.
• Sockeralkoholer (sötningsmedel)
  Ät inte: godis, glass, kakor, tuggummi etc. som är sötade med xylitol eller sorbitol.
  Välj istället: honung, stevia, kokossocker eller sockeralkoholen erythritol som inte brukar orsaka jäsning.

Som vanligt är det individuellt vad och hur stora mängder vi tål, så prova dig fram och se vad som kan göra skillnad för dig.

Viktigt i det här sammanhanget är att bestämma sig för att jobba med och inte emot kroppen. När du börjar samarbeta med din kropp och ger den mat som den tycker om, klarar av och mår bra av så får du en bättre fungerande kropp på alla plan.
Visst kan det vara orättvist att du inte kan äta precis det du skulle vilja, men priset du får betala i form av kramper, uppsvälldhet osv. är garanterat inte värd "njutningen" av dessa livsmedel.
Fokusera istället på det som fungerar bra för dig och hitta recept och inspiration som bättre passar till ditt nya liv med livsmedel som passar dig.

Få koll på dina hälsovärlden med One Lab

Mår du bra?
Ja för det mest känner vi det tydligt om vi mår bra eller inte. Våra kroppar talar om på olika sätt för oss om de är i obalans genom symptom som: trötthet, huvudvärk, stelhet, värk i leder osv.
Men redan innan vi kan börja känna av fysiska symtom kan våra värden visa på de obalanser som finns och med ett blodprov kan du få svar på många frågor om din fysiska status.

Det är inte alltid lätt att få göra en hälsokontroll i så att säga "förebyggande syfte". Jag har själv försökt hos familjeläkaren men mötts av oförstånd. - Varför ska vi ta prover när du inte är sjuk?
Jo, för att det kan gå att se på värdena om det kan finnas några obalanser som kan leda till sjukdom framöver och som går att rätta till med hjälp av kosten.

Till min glädje har jag nu kommit i kontakt med företaget OneLab som sysslar med provtagning och analyser av blodet. De vill fylla det tomrum som har funnits på det här området - ge privatpersoner möjlighet att ta del av sina hälsostatus som en möjlighet att kunna förebygga eventuell ohälsa.
Jag har själv provat tjänsten och fått mitt blod analyserat.
I många år har jag haft riktigt fobi för att ta blodprov. Jag har i princip varit nära att svimma varje gång det var dags för minsta lilla stick i fingret. Som tur var hade jag en fantastisk barnmorksa när jag väntade min tre barn. Som ni alla som varit gravida vet är det ett stort antal blodprov som ska tas under graviditeten, så jag fick många tillfällen att öva.
Jag tycker fortfarande inte att det är det roligaste som finns att ta blodprov, men det funkar utan större problem.

För ett par veckor sedan åkte jag upp till Stockholm där ett av alla provtagningsställen finns ( du kan se alla här). En skicklig sköterska fyllde snabbt och smärtfritt tre rör med blod och sedan var det klart.
Man kan välja att göra tre olika analyser:

• Hälsa - för att se hur din livsstil påverkar din hälsa
• Kost - för att se hur kosten påverka din hälsa
• Prestation - för att se hur du kan maximera din träning

Jag var så klart mest nyfiken på Kostanalysen.
Blodproverna analyseras av läkare och svaren mejlas inom några dagar.
Jag fick mitt svar redan nästa dag - fantastiskt!

De värden som man tittar på i kostpaketet är:

• Blodfetter: kolesterol, HDL, LDL, Triglycerider
• Blodsocker:Glukos, HbA1c 
• Järn och 
• Ämnesomsättning: TSH 

Testbild för prestation

Ja, hur såg mina resultat då?

Riktigt bra faktiskt. Jag hade något förhöjda världen på  kolesterol (som de flesta har) och som idag inte alls anses vara någon särskild hälso- och riskfaktor. Faktum är att det till och med kan ses som positivt, inte minst för oss kvinnor. Dessutom hade jag mycket bra världen på HDL-kolesterolet -  det sk. "goda kolesterolet" som anses ge ett öka skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Blodsockret låg på toppenbra nivåer, ämnesomsättningen var normal och järnnivåerna var också helt normala.

Så om detta är ett resultat av en god kosthållning, så har jag lyckats bra.

Jag har nu inlett ett samarbete med OneLab där jag kan ge möjligheten till mina bloggläsare att prova deras tjänster för att göra en egen häloprofil och samtidigt få 10% rabatt på tjänsten.
För att få denna rabatt uppger du koden "ulrika" i kassan.

Om du känner att du vill ha hjälp med en kostomläggning efter analysen, kan du kontakta mig med dina önskemål och resultatet från analysen. Skicka ett mejl till: ulrikagabriel(snabela)gmail(punkt(com) så får du ett förslag på upplägg och prisförslag.

Läs mer om OneLab och deras tjänster på deras hemsida som är mycket informativ och bra:

OneLab

Mia Skäringer och stormen om kosten, kroppen och hälsan

Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet

Jag hade tänkt att inte lägga mig i.
Jag tänkte att det här är en debatt som får klara sig utan mina offentliga åsikter.
Men jag känner att jag i egenskap av människa, kvinna och inte minst hälsocoach- och kostrådgivare inte kan låta bli att berätta vad jag tänker om den här debatten som "rasar" i media.

Debatten grundar sig i en debattartikel på Aftonbladet där folkkära Mia Skäringer skriver att "Det räcker nu. Det  får vara slut med dieter, hälsohets och andra krångligheter. Jag har krånglat klart med min kropp."
Mia ifrågasätter samhällets ideal (och krav?) på hur vi ska se ut och vad vi ska äta. Hon kritiserar en hälsohetsande livsstil och inte minst går hon hårt åt dieter som LCHF. Något som i sin tur fick en annan folkkär person, Andreas Kostdoktorn Eenfeldt att på sin blogg ge svar på tal. Han vill dels naturligtvis försvara sin syn på LCHF-kosten och menar att Mias åsikter och inställning är helt grundlös och felaktig. Dessutom lyfter han liksom många andra i olika forum på nätet upp det faktumet som ganska snart framkommer att Mia Skäringer nyligen har bytt bloggplattform och numera bloggar på Proviva. Proviva som är en "hälsodryck" som innehåller en massa nyttiga magbakterier och dessutom en massa socker.
Frågan blir: Är Mia köpt? Har hon sålt sin själ?

Ja, det finns hur mycket som helst att läsa om detta om du "Googlar".
Frågan handlar till stor del om Mia är köpt och om hon överhuvudtaget skriver i eget intresse eller om hela hennes debattartikel på Aftonbladet och därefter följande blogginlägg på Provivas och Mias blogg är köpta.

Det jag tycker är tråkigt i den här "cirkusen" är att det jag tror att Mia från början syftade till att lyfta - hälsohetsen, kom helt i skuggan.
Jag tycker att Mia har rätt i mycket av det hon skriver. Men det innebär inte att jag håller med henne i allt. Jag som själv är intresserad av att ta hand om mig själv och min hälsa och som dessutom jobbar med att hjälpa andra till bättre hälsa i mitt yrke som beteendevetare och kostrådgivare ser att Mia vill lyfta något som är väldigt viktigt. Vår tro på att det bara finns ett sätt (som visserligen kan variera på vägen) för att bli smal och hälsosam -  smal är ofta det som är viktigast...
Många blir i sin iver på att bli smala (och hälsosamma?) alldeles för maniska för att det ska vara just hälsosamt. De är "allt eller inget personer" - vilket jag misstänker att även Mia Skäringer är. Det spelar inte någon roll vad en "allt eller inget" person ger sig in på. Det är "all in" som gäller. Så är det för många när det gäller kost och träning. Man bli manisk tills man inte orkar längre. Då ger man upp och slutar helt eller hoppar på nästa trend i jakt på kalorierna och lyckan.

Andreas Eenfeldt har också rätt i att det för väldigt många innebär klara hälsoförbättringar och viktnedgång med en LCHF-kost. Det vi INTE behöver är socker och vetemjöl, roten till vår överviktspandemi och många av våra välfärdssjukdomar. Socker och vetemjöl utesluts ur LCHF-kosten. Däremot är det felaktigt att tro att alla som äter LCHF lever på bacon, smältost och vispgrädde. Eenfeldt vill fokusera på rätt och fel när det gäller kostval och dieter. Men han tillägger också att han håller med om Skäringers huvudpoäng: "Det är ett sjukt samhälle vi lever i".

Jag har inget behov av att klargöra vem som har rätt eller vem som har fel i debatten. Men jag känner att jag vill lyfta det som kommer i skymundan - hälsohetsen och de sjuka idéal som får alltför många att göra alltför egendomliga och drastiska saker.

Först och främst tycker jag att det är viktigt att klargöra att vi alla är olika. Både vad gäller vilken typ av kost vi behöver och mår bra av, hur mycket och vad vi ska träna och hur mycket vi ska väga.
LCHF har farit som en löpeld genom Sverige under flera år och väldigt många har både gått ner i vikt och förbättrat sin hälsa. Den har fått många att förstå att vi behöver backa bandet lite och gå tillbaka till mat och matvanor som vi hade tidigare. Inte äta en massa sockersöta halvfabrikat utan hederlig och riktig mat, tillagad från grunden.
Men alla mår inte lika bra av LCHF-kosten. En del behöver framför allt mer kolhydrater och mindre fett. Dessa personer har kanske initialt gått ner några kilon av dieten, men sedan har vågen stått still. Eller så har de överätit och fått i sig alldeles för mycket av den energirika maten vilket gjort att viktminskningen stannat upp.

Det jag vill lyfta fram är att vi, alla, behöver bli duktigare på att lyssna in våra egna behov och inte blint lita på alla (föränderliga) expertråd. Prova gärna och inspireras, men lyssna in din kropp och själ på vägen.
Vi behöver ta hand om oss, äta rätt och röra på oss. Alldeles för många gör det får lite/för dåligt för att de ska vara bra för hälsan. En del gör det istället alldeles för mycket för att det ska vara bra för hälsan.
Lagom, detta "förhatliga" svenska ord är i det här sammanhanget inte så tokigt.

Något som också är mycket viktigt att lyfta är att vår hälsohets eller vårt totala ointresse eller vår oförmåga att ta hand om oss inte så mycket handlar om maten vi äter. Faktiskt är det väldigt sällan det handlar om wienerbröd eller broccoli. Vi vet vad vi mår bra av att äta, vad som är nyttigt och vad som är aja baja. Men vi förmår inte att agera efter vår kunskap. Vi äter idag av så många olika anledningar och ingen av dem  har att göra med att vi är hungriga:

• Vi är trötta
• Vi är ledsna
• Vi är glada
• Vi är arga
• Vi är uttråkade
• Vi ska fira
• Vi ska sörja
• Vi är stressade

Ja, det finns tusen olika anledningar till att stoppa något i munnen som inte har med hunger att göra.

Hela hälsohets-problematiken handlar också om våra tankar och våra känslor och väldigt lite om maten i sig. Vi vill ha kontroll. Vi vill visa att vi är duktiga. Vi vill vara "rätt". Det handlar för väldigt många om helt andra faktorer än att känna sig pigg, glad, frisk, stark, smidig, ha energi osv.

För mig är det solklart att hälsa handlar om de sistnämnda. Jag vill själv uppleva en känsla av energi och kraft. Känna att min kropp och min knopp mår bra (för det mesta). Jag vill slippa värk i kroppen, täta infektioner och ett dåligt humör som fel kost kan innebära.

Och ja, vi måste våga prata om övervikten som ett problem också. Men det innebär inte att övervikt handlar om ett "felaktigt ideal" utan om en kraftigt ökad risk för sjukdom och ohälsa.
Alla dieter och träningspass handlar inte om att man vill uppnå sjukliga ideal utan precis tvärt om  - man vill blir frisk och må bra.

Det är här det blir svårt för "allt eller inget personer...

Vi är alla värda att ta hand om oss själva på bästa sätt. Det innebär inte att vi behöver vara supermänniskor som alltid väljer "korrekt" mat och använder årskortet på gymmet nitiskt. Det innebär att hitta en sund balans i sitt liv. Alla mår bra av att vara försiktiga med sockerintaget och vetemjöl. Många mår bra av att även utesluta spannmål och andra snabba kolhydrater. En del mår bra av att utesluta mjölkprodukter. Alla mår bra av att röra på sig - en del mycket.

När du känner dig glad, pigg, stark, friska och för det mesta har bra med energi - då har du hittat rätt, oavsett vad alla kost- och träningsexperter säger ;-).

Jag har sagt det förr och jag säger det igen:

- Du är den bästa experten på din hälsa.