måndag 28 april 2014

En hälsocoach bekännelser - lat, bekväm och gillar sötsaker

Jag har alltid varit intresserad av att äta gott och även att röra på mig. Det är bra grundförutsättningar om man vill jobba med kost och hälsa. I dag finns det ett otal dieter och motionsformer och alla förkunnar de att det är just de som kommer att frälsa dig och världen. Det är med andra ord inte alltid så rätt att veta hur man ska bete sig för att vara så där hälsosam som man vet att man "borde" vara.

För inom kost och hälsa är det just många "borden". Jag tror dessvärre att vi som jobbar i den här branschen många gånger gör mer skada än nytta -  i varje fall om det är skuld och skam som vi lyckas förmedla och inte glädje och inspiration.
Jag tror inte på att jag eller någon annan måste äta och träna 100% "korrekt" för att vara lyckade, må bra och få det resultat vi önskar (hälsa, vikt, energi etc.). Jag tror att det är mycket viktigare att hitta en bra och fungerande grund som tillåter avsteg utan att de skapar just skuld och skam.
Därför tänkte jag berätta lite om mig själv.

Jag vet att många som inte känner mig väl och som kanske bildat sig en bild av vem jag är och hur jag lever genom de sociala medierna kan tro att jag alltid dricker gröna smoothies, käkar spenat, tränar yoga och kutar runt. Det är absolut en del av mitt liv, men inte hela livet.
Jag har en bas som jag gärna fyller med nyttig mat och fysisk aktivitet - inte för att jag måste utan för att jag tycker om det och mår bra av det.
Men, det är också så att jag är väldigt lat, bekväm och dessutom har en förkärlek till sötsaker och bara äter sådant som jag tycker smakar gott. Så har det alltid varit.

För mig innebär det att jag aldrig i livet skulle dricka upp en grön smoothie om jag tyckte att den smakar äckligt. Jag kan heller inte få i mig proteindrinkar eller andra blandningar som jag tycker smakar illa (vilket de flesta dessvärre gör). Det spelar inte någon som helst roll att jag vet att det är extremt nyttigt och bra för mig - smakar det inte gott kommer jag inte äta. Inte mer än högst ett par gånger i varje fall. Det innebär att jag försöker hitta sådant som både är gott och nyttigt. Och det är inte så svårt. Jag gillar ju frukt och grönsaker som bas, och med det kan komma långt. Faktum är att jag tycker att det finns hur mycket som helst som både smakar gott och är nyttigt.
Jag har som sagt också en förkärlek för sötsaker. Tidigare har det varit en hel del godis - periodvis ganska mycket. Jag kan fortfarande äta godis idag och om jag väljer att göra det väljer jag också att njuta av det. Annars är det totalt bortkastat. Ett dåligt samvete gör ingen glad. Så det händer absolut att jag väljer att äta någon sötsak och då också bestämmer mig för att njuta av den. Det roliga är att när jag har den inställningen inser jag ofta att det inte smakar så gott egentligen, så jag brukar nöja mig med ganska lite.
Jag vet ju också hur jag kan laga egna sötsaker som inte innehåller socker eller en massa andra konstigheter i form av färgämnen, konsistensgivare, konserveringsmedel etc. vilket gör att jag ibland verkligen kan unna mig sötsaker som både smakar och gör gott.

När det gäller motion, så gillar jag som sagt att röra på mig. Men jag ogillar att bli svettig eller trött.
Ingen lysande kombination. Men tricket för mig är att dels få in rörelsen i vardagen, att gå eller cykla så snart jag kan - och det kan jag ganska ofta. Dessutom gillar jag att springa. Det blåser, så jag känner inte att jag blir svettig förrän jag kommit hem, och trött brukar jag inte heller känna att jag blir om jag hittar min spring-rytm där andning och löpsteg är synkade. Då är det bara härligt att springa.
Jag tycker att det är skönt att yoga och stretcha, men det är dessvärre något som jag gärna "glömmer bort". Den biten jobbar jag med och försöker få in flera kortare pass snarare än få långa. Det fungerar bättre för mig.
Styrketräning är mitt "aber" - jag vet att jag "borde" helt enkelt för att min kropp (och ja, även min själ) mår bra av det. Dock tycker jag inte speciellt mycket om att gå på gym. Lösningen på det är att träna lite nu och då hemma. Jag har lite redskap, hantlar, gummiband etc. som jag kan använda mig av. Annars duger den egna kroppsvikten alldeles utmärkt. Här vet jag att det finns gott om utrymme för att träna mer, men jag nöjer mig på den nivån jag är och tänker att jag inte är en supermänniska.
Jag är som sagt lat och bekväm, så det är inte tillräckligt motiverande för mig att träna bara för tränandets skull. Jag måste tycka att det känns både roligt och lätt också. Annars är det inte någon långsiktighet i det hela. Dansa är något till exempel som jag älskar -  det är ju inte ens motion utan rent och skärt nöje. Det är med andra ord en lysande träningsform för mig och säkert för många fler. Det behöver egentligen inte vara svårare än att du eller jag sätter på favoritlåten hemma och jazzar loss när ingen ser (det är då vi brukar kunna ta ut svängarna lite extra).

Det finns alltså utrymme för mig att äta både bättre och träna mer.
Borde jag det? Ja och nej. Ibland kanske.
Men jag tänker som sagt inte drabbas av tankar av skuld och skam. Skam och skuld är våra värsta fiender. De får oss aldrig att vare sig må eller prestera bättre.
Så är du som jag, alltså inte en totalt fanatisk träningsfreak eller kostfanatiker, så utgå från din lust och utmana dig lite då och då med att testa nytt.
Genom att ha en bra och hälsosam grund kommer du väldigt långt och några "avsteg" här och där kommer inte att göra någon skada.


Lev väl och må gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...