 |
| Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet |
Jag tänkte att det här är en debatt som får klara sig utan mina offentliga åsikter.
Men jag känner att jag i egenskap av människa, kvinna och inte minst hälsocoach- och kostrådgivare inte kan låta bli att berätta vad jag tänker om den här debatten som "rasar" i media.
Debatten grundar sig i en debattartikel på Aftonbladet där folkkära Mia Skäringer skriver att "Det räcker nu. Det får vara slut med dieter, hälsohets och andra krångligheter. Jag har krånglat klart med min kropp."
Mia ifrågasätter samhällets ideal (och krav?) på hur vi ska se ut och vad vi ska äta. Hon kritiserar en hälsohetsande livsstil och inte minst går hon hårt åt dieter som LCHF. Något som i sin tur fick en annan folkkär person, Andreas Kostdoktorn Eenfeldt att på sin blogg ge svar på tal. Han vill dels naturligtvis försvara sin syn på LCHF-kosten och menar att Mias åsikter och inställning är helt grundlös och felaktig. Dessutom lyfter han liksom många andra i olika forum på nätet upp det faktumet som ganska snart framkommer att Mia Skäringer nyligen har bytt bloggplattform och numera bloggar på Proviva. Proviva som är en "hälsodryck" som innehåller en massa nyttiga magbakterier och dessutom en massa socker.
Frågan blir: Är Mia köpt? Har hon sålt sin själ?
Ja, det finns hur mycket som helst att läsa om detta om du "Googlar".
Frågan handlar till stor del om Mia är köpt och om hon överhuvudtaget skriver i eget intresse eller om hela hennes debattartikel på Aftonbladet och därefter följande blogginlägg på Provivas och Mias blogg är köpta.
Det jag tycker är tråkigt i den här "cirkusen" är att det jag tror att Mia från början syftade till att lyfta - hälsohetsen, kom helt i skuggan.
Jag tycker att Mia har rätt i mycket av det hon skriver. Men det innebär inte att jag håller med henne i allt. Jag som själv är intresserad av att ta hand om mig själv och min hälsa och som dessutom jobbar med att hjälpa andra till bättre hälsa i mitt yrke som beteendevetare och kostrådgivare ser att Mia vill lyfta något som är väldigt viktigt. Vår tro på att det bara finns ett sätt (som visserligen kan variera på vägen) för att bli smal och hälsosam - smal är ofta det som är viktigast...
Många blir i sin iver på att bli smala (och hälsosamma?) alldeles för maniska för att det ska vara just hälsosamt. De är "allt eller inget personer" - vilket jag misstänker att även Mia Skäringer är. Det spelar inte någon roll vad en "allt eller inget" person ger sig in på. Det är "all in" som gäller. Så är det för många när det gäller kost och träning. Man bli manisk tills man inte orkar längre. Då ger man upp och slutar helt eller hoppar på nästa trend i jakt på kalorierna och lyckan.
Andreas Eenfeldt har också rätt i att det för väldigt många innebär klara hälsoförbättringar och viktnedgång med en LCHF-kost. Det vi INTE behöver är socker och vetemjöl, roten till vår överviktspandemi och många av våra välfärdssjukdomar. Socker och vetemjöl utesluts ur LCHF-kosten. Däremot är det felaktigt att tro att alla som äter LCHF lever på bacon, smältost och vispgrädde. Eenfeldt vill fokusera på rätt och fel när det gäller kostval och dieter. Men han tillägger också att han håller med om Skäringers huvudpoäng: "Det är ett sjukt samhälle vi lever i".
Jag har inget behov av att klargöra vem som har rätt eller vem som har fel i debatten. Men jag känner att jag vill lyfta det som kommer i skymundan - hälsohetsen och de sjuka idéal som får alltför många att göra alltför egendomliga och drastiska saker.
Först och främst tycker jag att det är viktigt att klargöra att vi alla är olika. Både vad gäller vilken typ av kost vi behöver och mår bra av, hur mycket och vad vi ska träna och hur mycket vi ska väga.
LCHF har farit som en löpeld genom Sverige under flera år och väldigt många har både gått ner i vikt och förbättrat sin hälsa. Den har fått många att förstå att vi behöver backa bandet lite och gå tillbaka till mat och matvanor som vi hade tidigare. Inte äta en massa sockersöta halvfabrikat utan hederlig och riktig mat, tillagad från grunden.
Men alla mår inte lika bra av LCHF-kosten. En del behöver framför allt mer kolhydrater och mindre fett. Dessa personer har kanske initialt gått ner några kilon av dieten, men sedan har vågen stått still. Eller så har de överätit och fått i sig alldeles för mycket av den energirika maten vilket gjort att viktminskningen stannat upp.
Det jag vill lyfta fram är att vi, alla, behöver bli duktigare på att lyssna in våra egna behov och inte blint lita på alla (föränderliga) expertråd. Prova gärna och inspireras, men lyssna in din kropp och själ på vägen.
Vi behöver ta hand om oss, äta rätt och röra på oss. Alldeles för många gör det får lite/för dåligt för att de ska vara bra för hälsan. En del gör det istället alldeles för mycket för att det ska vara bra för hälsan.
Lagom, detta "förhatliga" svenska ord är i det här sammanhanget inte så tokigt.
Något som också är mycket viktigt att lyfta är att vår hälsohets eller vårt totala ointresse eller vår oförmåga att ta hand om oss inte så mycket handlar om maten vi äter. Faktiskt är det väldigt sällan det handlar om wienerbröd eller broccoli. Vi vet vad vi mår bra av att äta, vad som är nyttigt och vad som är aja baja. Men vi förmår inte att agera efter vår kunskap. Vi äter idag av så många olika anledningar och ingen av dem har att göra med att vi är hungriga:
- Vi är trötta
- Vi är ledsna
- Vi är glada
- Vi är arga
- Vi är uttråkade
- Vi ska fira
- Vi ska sörja
- Vi är stressade
Ja, det finns tusen olika anledningar till att stoppa något i munnen som inte har med hunger att göra.
Hela hälsohets-problematiken handlar också om våra tankar och våra känslor och väldigt lite om maten i sig. Vi vill ha kontroll. Vi vill visa att vi är duktiga. Vi vill vara "rätt". Det handlar för väldigt många om helt andra faktorer än att känna sig pigg, glad, frisk, stark, smidig, ha energi osv.
För mig är det solklart att hälsa handlar om de sistnämnda. Jag vill själv uppleva en känsla av energi och kraft. Känna att min kropp och min knopp mår bra (för det mesta). Jag vill slippa värk i kroppen, täta infektioner och ett dåligt humör som fel kost kan innebära.
Och ja, vi måste våga prata om övervikten som ett problem också. Men det innebär inte att övervikt handlar om ett "felaktigt ideal" utan om en kraftigt ökad risk för sjukdom och ohälsa.
Alla dieter och träningspass handlar inte om att man vill uppnå sjukliga ideal utan precis tvärt om - man vill blir frisk och må bra.
Alla dieter och träningspass handlar inte om att man vill uppnå sjukliga ideal utan precis tvärt om - man vill blir frisk och må bra.
Det är här det blir svårt för "allt eller inget personer...
Vi är alla värda att ta hand om oss själva på bästa sätt. Det innebär inte att vi behöver vara supermänniskor som alltid väljer "korrekt" mat och använder årskortet på gymmet nitiskt. Det innebär att hitta en sund balans i sitt liv. Alla mår bra av att vara försiktiga med sockerintaget och vetemjöl. Många mår bra av att även utesluta spannmål och andra snabba kolhydrater. En del mår bra av att utesluta mjölkprodukter. Alla mår bra av att röra på sig - en del mycket.
När du känner dig glad, pigg, stark, friska och för det mesta har bra med energi - då har du hittat rätt, oavsett vad alla kost- och träningsexperter säger ;-).
Jag har sagt det förr och jag säger det igen:
- Du är den bästa experten på din hälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar