5:2-DIETEN OCH TRÄNING

Lägg till bildtext

Nu har jag testat 5:2-dieten under några veckor och jag måste säga att jag tycker att det känns väldigt bra. Ni som känner mig och vet jag jag "står för" vet också att jag inte är särskilt förtjust i dieter överhuvud taget. Jag tror inte på kortsiktiga lösningar och är övertygad om att det inte finns ett sätt som passar alla. Vi är unika, har unika behov och måste också anpassa oss efter det.

Men jag tycker också att alldeles för många är på helt fel väg när det gäller kost och hälsa. Vi har tappat bort det som är naturligt för oss helt enkelt.

Just därför blev jag nyfiken på 5:2-dieten (även om jag var väldigt skeptisk från början). Den handlar nämligen om så mycket mer än viktminskning. Den handlar snarare om att hitta tillbaka till det som är naturligt för oss, vilket innebär att inte ständigt fylla på med mat (energi) och låta kroppen jobba med att på bästa sätt ta hand om och förbränna den. Att det dessutom ofta är skräpmat och sådant som våra kroppar inte är gjorda för att hantera (socker, färgämnen, tillsatsämnen, vetemjöl, härdade fetter, processad mat etc.) gör det inte lättare för kroppen.
Genom att låta den vila från matsmältning ger vi kroppen istället tillfälle att läka och reparera.
Dessutom visar denna metod att produktionen av insulin från bukspottskörteln (Langerhanska öarna) minskar, vilket i sin tur gör att vi inte lagrar så mycket fett. Istället förbränner kroppen det fett som redan finns lagrat.

En av de saker jag funderade på innan jag bestämde mig själv för att testa var hur det går att träna om man halvfastar två dagar i veckan. Jag är definitivt inte en elitmotionär, men uppskattar att under sommaren löpträna några gånger i veckan och då springer jag mellan 5 - 7 km ungefär. Dessutom kompletterar jag med lite tabataövningar (styrka) och har ett styrkeprogram som jag kör hemma ett par gånger i veckan.
Men, hur skulle det gå på "fastande mage"?
Förvånansvärt nog har det inte varit några som helst problem.
Jag gillar att vara ute och springa på morgonen innan jag har ätit frukost - alltså helt fel enligt "träningsproffsens" som tycker att man ska grunda lite först. Men jag upplever faktiskt att det går

mycket lättare att springa med tom mage. Fast då är jag ju ingen maratonlöpare heller ;-)....
Jag har tränat de dagar då jag har halvfastat och då på morgonen . Då har jag inte fyllt på med så mycket energi under dagen, men det har ändå gått bra.
Jag har också varit ute och sprungit 7 km dagen efter en halvfasta och utan att ha ätit något innan. I det läget är kroppen ganska tom på energi kan man tycka, men det har fungerat alldeles utmärkt.

Så med andra ord har det fungerat utan några som helst problem för mig.
För den som tränar riktigt hårt, både styrka och/eller kondition kan jag tänka mig att det kan vara nödvändigt att fylla på med lite extra energi de dagarna - både före och efter ett träningspass.
Mitt bästa råd är att lyssna på kroppen. Den är klok och talar om vad den behöver.

I nuläget talar min kropp om för mig att den uppskattar de dagarna då den får mindre att göra vad gäller matsmältning. Jag uppskattar faktiskt dessa dagar.