NYTT VIKTIGT SKOLÄMNE FÖRESLÅS - KROPP & HÄLSA

I dag är det alldeles för många skolungdomar, i alla åldrar, som inte rör på sig tillräckligt och som framför allt inte finner någon glädje i att röra sig vare sig under skoldagen eller fritiden.
Idrottslektionerna har alltid varit ett ont måste för många och är det kanske i ännu större utsträckning idag. Barn som inte är vana vid att röra på sig och ibland också till följd av det väger för mycket tycker självklart att idrottslektionerna är en plåga. Om de dessutom hålls av idrottslärare som lägger upp lektionerna på ett sådant sätt att det bli en "tävling" eller en jämförelse av förmågor på ett tydligt sätt - då är det inte att undra på att barn som inte tycker om idrott får ännu mer avsmak för ämnet.

Ett annat ämne som kan behöva lika mycket, om inte ännu mer, "nytänk" är hemkunskapen. Fortfarande undervisas enligt kostpyramiden där basen är bröd, pasta och andra snabba kolhydrater. Fett ska ätas sparsam och gärna i margarinform...
När äldsta dottern, som nu är 13 hade hemkunskap under våren skulle hon och hennes klasskamrater göra egna kostpyramider och fylla i det "rätta" innehållet. Hon ritade då ett fint smörpaket högst upp i pyramiden där fetterna skulle redovisas. Genast blev hon förmanad av hemkunskapsläraren att det skulle vara margarin, inte smör. Dottern förklarade (hon har ju lyssnat på mig) att margarin inte är särskilt nyttigt alls och det är bättre med riktigt smör.
Godkändes inte! Hon fick sudda ut och göra om.
De "maträtter" de har fått laga under sina hemkunskapstimmar är i stil med:
Saftkräm - saft, socker och potatismjöl, vem äter och lagar saftkräm idag?!?!?
Muffins
Pannkaka etc.

Varför inte lära barnen att göra schyssta, goda och nyttiga mellanmål och enklare matlagning? Det finns hur mycket som helst att välja på idag. Goda smoothies till exempel. Kan varieras i det oändliga och fyllas med nyttigheter.

Alltför många barn känner sig stressade och mår dåligt psykiskt idag. Anledningarna är många och konsekvenserna blir likaså. Inte minst märks det under skoldagen då barnen inte orkar hänga med och klarar av vare sig inlärning eller att vara en schysst kompis. Inte konstigt alls.

Bokstavdiagnoserna ökar hos skolbarnen. Jag är övertygad om att kosten och vår livsstil spelar en stor roll i detta. Ett flertal vetenskapliga underökningar har också kunnat påvisa att barn med exempelvis ADHD eller andra koncentrationsstörningar bli klart bättre/helt bra med en förändrad kost (utan socker, e-ämnen och mjölprodukter) samt intag av omega-3.
Allt fler skolbarn diagnostiseras med olika grader av depression.
Fetman bland barn ökar.

Ser ni trenden?
För en trend är det, och inte en positivt sådan.

Finns en lösning?
Självklart finns det det!

Satsa på ämnet KROPP & HÄLSA från förskolan och ända upp genom gymnasiet. Det då ska innehålla:

• Fysisk aktivitet: all fysisk aktivitet ska cupmuntras och lämnas stort utrymme.
• Psykisk hälsa: självkänsla, självförtroende, hur psyket fungerar, hur man är en bra kamrat etc.
• Fysisk hälsa:  kunskap om kroppens funktioner och behov för att vi ska må bra
• Kost: vad kroppen behöver för att vi ska må bra, göra nyttiga mellanmål, lättare matlagning etc.

Detta ämne behöver stort utrymme i läroplanen. Dels för att vi ska kunna vända denna negativa trend, men också för att en sådan här satsning kommer att ge stora vinster även för barnens övriga inlärning.

Jag har jobbat som fritidspedagog i 12 år tidigare och tycker att det finns stora brister inom barnens fysiska och psykiska välmående. Sådant som med ganska enkla medel kan förbättras radikalt om skolan bestämmer sig för att det är viktigt. 

Självklart är det så att föräldrar, som alltid, bär de största ansvaret för att fostra sina barn. Men skolan har också ett ansvar och här har vi möjlighet att nå alla barn tidigt och hjälpa dem till ett så friskt och hälsosamt liv som möjligt. Alla får tyvärr inte det stödet hemifrån av olika anledningar. 

Vad göra åt denna brist?

Ja, jag sitter i dagarna och filar på ett brev som ska skickas till vår skolminister Jan Björklund med mina förslag. Jag återkommer när/om jag får någon respons därifrån.