KÄLLSORTERING OCH DÖDEN

Bild lånad från svenskakyrkan.se

Det här är något som jag har funderat på ett tag. Inte ständigt och jämnt, men lite då och då.
Det handlar om det vi gör med våra kroppar när vi "sprutar in" och opererar in diverse kemiska produkter och "utfyllnader" i dem. Jag är personligen inte så positivt inställd till skönhetsingrepp som enbart är till för att göra att vi ser yngre ut eller som på andra sätt manipulerar med vårt utseende. Samtidigt tycker jag absolut att det är upp till var och en bestämma vad man vill göra med sin kropp. Jag tror dock att det för många handlar om en jakt efter något som egentligen inte har något alls att göra med utsidan, utan som sitter mycket djupare - inuti. En avsaknad av självkärlek och en osäkerhet på vem man är innerst inne. Det är vad jag tror.

Det blir allt vanligare (och allt mer accepterat?) att göra olika ingrepp och förbättringar i utseendet med hjälp av diverse kemiska substanser. Jag är inte alls tillräckligt insatt i det här ämnet, men känner mig lite oroligt för hur det ska bli framöver när alla dessa människor som i sin jakt på evig ungdom trots allt kommer att dö en gång.

• Hur ska vi på ett miljövänligt sätt begrava alla dessa människor med diverse olika kemiska substanser i sina kroppar?
• Kommer vi att behöva ställa ordning någon sort "sortering" på kyrkogården, likt ett återbruk?
• Kommer människor att behöva styckas upp när de ska begravas så att silikondelar hamnar på en viss del av kyrkogården och andra kemiskt behandlade kroppsdelar på andra på andra områden?
• Kommer vi att kunna begravas "hela"?

Inte tror jag att kremering löser problemet heller. Då sprids allt med vinden, och det kan inte heller vara miljövänligt.

Ja, det är sådant här som jag fundera på ibland. Jag vet inte om det finns något svar ännu på mina funderingar, men det vore intressant att höra vad DU tror.