I tisdagskväll var jag bjuden på bokreleaseparty. Det var Sanna Nova Emilia som släppte sin andra bok "Att lära med hjärtat: När kunskap och värde blir ett".
Sanna Nova Emilia står på barnens sida i samhället och hon vill synliggöra det osynliga barnen - både de som vi har omkring oss, men också inuti oss.
Sanna Nova Emilia har har skrivit en härligt tjock bok (ja, jag ÄLSKAR böcker) som både är en teoretisk och praktisk bok med syfte att få oss alla att förstå och medverka till den nya tidens medvetna lärande.
Förord till boken har Lou Rossling skrivit och hon är en mycket inspirerande pedagog. Kunnig och med ett tydligt och hjärtligt fokus på barnen. Lou var också med under kvällen och höll ett inspirerande föredrag om vad som har varit betydelsefulla insikter i hennes arbete tillsammans med barn genom åren och också om hur viktigt och bra hon tycker att Sanna Nova Emilias bok är.
Nu har jag inte själv läst boken ännu (den står och väntar på mig i bokhyllan), men Sanna Nova Emilia berättade under kvällen både om varför boken kommit till och även en del om varför innehållet är så viktigt. Startskottet var när hennes 7-årige son efter fyra veckor i skolan kände att han inte ville gå i skolan längre. Skolan tillät honom inte att göra det som helt normala 7-åringar älskar att göra och som faktiskt får dem att utvecklas - att leka. Systemfel, tänkte Sanna Nova Emilia. Så ska det inte vara. Skolan ska inte döda den naturliga upptäckarglädjen och livslusten. Hennes mission är nu att få alla som jobbar med barn, eller för den delen umgås med barn, att förstå hur vi tillsammans med barnen kan stärka dem och lära på ett mycket bättre sätt än genom vår traditionella undervisning.
Jag är själv fritidspedagog i grunden. Ett mycket medvetet val jag gjorde för 15 år sedan. Jag vill jobba med barnens och ungdomarnas sociala utveckling. De ska må bra, känna sig trygga i sig själv och tillsammans med andra i skolan. Annars kan det inte lära sig något annat av vikt. Det är grunden till ALLT. Jag tycker själv att dagens skola inte är anpassad till dagens barn och tror att vi definitivt skulle behöva tänka till om vad som är viktigt och hur vi behöver omskapa skolan för att den ska fungera efter dagens förutsättningar.
Sanna Nova Emilia pratade också om hur viktigt det är att vi låter våra barn vara just det barn och den individ som han eller hon faktiskt är - inte försöka göra om dem till något vi vill att de ska vara eller vad som kan "förväntas av dem". Jag tänkte genast på min son Max som är 10 år och som har Downs Syndrom. Det är verkligen en förmån att få lära sig om livet genom honom. Max går det INTE att göra om. Det går inte att påverka honom så att han anpassar sig efter "måsten/borden". Han ÄR. Det finns inte en gnutta elakhet eller beräknande tankar hos honom. Han är. Här och nu.
Nu ser jag som sagt fram emot att få läsa boken "Att lära med hjärtat: När kunskap och värde blir ett". Att bara bläddra i den och se vackra bilder blandade med kloka texter och övningar gör att jag redan nu har höga förväntningar.
Jag lovar att återkomma med en bokrecension när boken är läst.
Det lät som en intressant bok! Och så glad jag blir att någon har uppmärksammat just detta dilemma! Att barnen tappar lära-lusten så fort de börjar i skolan! Detta har jag funderat mycket på och blivit arg på många gånger! Det MÅSTE finnas ett annat sätt har jag tänkt! Och uppenbarligen har fler tänkt det! Ska försöka hitta boken så jag kan läsa den!
SvaraRadera