torsdag 15 september 2011

HJÄLPSAMHET KAN BLI STJÄLPSAMHET

Att vara hjälpsam räknas definitivt som en positiv egenskap. Vad vore världen utan hjälpsamma människor?!
Men, frågan är om hjälpsamhet ibland kan bli till "stjälpsamhet"?
Jag tror nämligen att det kan vara så.

I bland vill vi bara så väl.
Kanske är det våra barn som vi vill hjälpa så att de ska ha det så bra som det bara går och lyckas i allt de företar sig. Eller så är det en vän eller kollega som du kanske vet har det jobbigt i sitt förhållande och som du vill hjälpa och stötta så mycket du bara kan.
Naturligtvis är det bra att stötta och hjälpa dem du bryr dig om. Men, det finns en gräns där din hjälp kan få den andra personen att tvivla på sin egen förmåga och kanske i förlängningen inte våga prova själv. Eller så kan den du vill hjälpa bli så väldigt tacksam så du alltid behöver finnas tillhands för att hjälpa till - det blir väldigt bekvämt.

Det kan också vara så att du bygger din hjälpsamhet på dina behov av att bli bekräftad och känna dig behövd. Inget är så tacksamt som att få någon annans tacksamhet...
Men det är också lätt att du tappar bort dig själv, vem du är och vad du vill om du ständigt söker bekräftelse efter andras tacksamhet för vad du gör för dem.

När det gäller att vara hjälpsam mot barn eller personer som av en eller annan anledning kan anses vara mindre kompetenta än du inom något område, så kan det vara viktigt att tänka på:

  • Behöver den här personen lära sig att göra det här själv istället? Kanske kan du då bidra med din kunskap så att personen utvecklar en egen färdighet snarare än att vara beroende av dig?
  • Har personen bett om hjälp? Har jag frågat på vilket sätt jag ska hjälpa, eller antar jag bara att jag ska styra upp allt själv?
  • Vet jag varför personen behöver hjälp? Vad ligger bakom? Hjälpbehovet kanske egentligen handlar om något helt annat än vad som förespeglas: sällskap, lathet eller något annat...
  • Hur kan du istället hjälpa till så att du stärker den här personen så att han/hon känner sig trygg i sig själv och i sin tilltro till sin förmåga?
Om det istället handlar om att du vill hjälpa för att du känner dig behövd och viktigt då, kan det vara bar att fundera på:
  • Hur vill jag att personerna jag hjälper ska uppfatta mig?
  • På vilket sätt stärks jag av att hjälpa dem?
  • Får jag hjälp tillbaka ibland, eller blir det ett utnyttjande?
  • Tycker de här personerna om mig och vill umgås med mig även om jag inte ständigt finns till hands? 
Självklart ska vi vara hjälpsamma! Det ska vi absolut inte sluta med.
Vi mår bra av att hjälpa andra människor och de mår bra av att få hjälp av oss. Det är en av de säkraste vägarna till att uppleva lycka i livet - genom att vara hjälpsam.
Men, som sagt kan det bli för mycket eller fel sorts hjälpsamhet och då riskerar den att få raka motsatta effekten. Den dränerar oss eller andra och vi blir istället olyckliga.

Forstätt att vara hjälpsam, men var lyhörd för på vilket sätt som är bäst. 
Blir det "fel" ändå någon gång, som det kan bli, så be bara om ursäkt och fråga personen hur du nästa gång kan hjälpa till på ett bättre sätt.
Om du behöver, jobba på din egen självkänsla och tilltro till dig själv. Du är älskansvärd utan att alltid behöva finnas till hands för att hjälpa andra. Ta och hjälp dig själv till en större tilltro istället. 

1 kommentar:

  1. "Man får inte vara så rädd för att göra människor ledsna att man gör dom illa"
    Ett citat från Ludvig Jönsson som jag tycker är så bra och visar med en sådan tydlighet vad det handlar om.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...