I ett par månader nu har jag haft "dille" på Ruccolasallad. Vet inte varför, men jag har stillat mitt begär genom att alltid ha en påse färsk ruccola hemma. Jag menar, värre begär i livet kan man ju ha...
Blir lite nyfiken på varför jag känner ett sug efter just Ruccola. Det brukar kunna vara ett tecken på att något saknas i kroppen när man känner ett sug efter något specifikt. Eller så är det ett tydligt tecken på att man är överkänslig mot just det - när vi äter något vi är allergiska/överkänsliga mot reagerar kroppen genom att börja producera en massa endorfiner som ett försvar, något som vi felaktig tolkar som att vi blir pigga och energifyllda av maten. Men, eftersom jag inte har frossat i Ruccola tidigare, tror jag inte att det handlar om någon överkänslighet för min del.
Läste i Janesh Vaidyas " Ayurveda för dina sinnen" att bland annat Ruccola är bra för att balansera mig som är Pitta. Pitta som är eldens och värmens dosha kan ha det jobbigt på sommaren då det är för vart (vi blir lätt överhettade), då kan beska livsmedel som exempelvis Ruccola balansera "hettan".
Söker lite information på nätet och ser att Ruccolan, som också kallas Senapskål går bra att odla på vår nordliga breddgrader och gjorde det ända från 1400-talet, men förbjöds eftersom det ansågs vara ett afrodisiakum. Hoppsan! Senapskålen föll i glömska, men återintroducerades som Ruccola, en typisk italiensk grönsak - och fick ett rejält uppsving.
Ruccolan är rik på A- och C-vitamin samt järn och kalcium.
Den håller sig bäst när du förvarar den i kylskåp.
Supermumsig att äta som den är med lite god olivolja och lite havssalt eller örtsalt. Min favorit är annars att blanda i avokado och lite valnötter. Mums.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar