Jag blir väldigt berörd av Morgans berättelse. Trots de unga åren tillsammans med sin alkoholiserade mamma med lillebror i släptåg och de ständiga suparfesterna tillsammans med mammans nya man och deras umgänge så fanns där absolut kärlek och omtanke. Till slut blir dock Morgan och hans lillebror placerade på barnhem. Därefter följde flera familjehemsplaceringar där socialen för det mesta förde Morgan bakom ljuset.
Morgan beskriver sig som ett barn ständigt i behov av bekräftelse. En pojke som alltid ville utmana sig själva och leva på gränsen, sökandes kickar och faran. Sökandes livet.
Genom sina ständiga flyttar och byten av skolor och klasskamrater blev han en mästare på att "läsa av" och anpassa sig.
En mycket bra och fängslande berättelse som Morgan själv läser. En berättelse som visar att trots en barndom full av osäkerhet, svikande vuxna och utsatthet, så går det att hitta sig själv, finna tron på sina möjligheter och bli den bästa människa man kan bli. Mycket inspirerande! Köp och läs eller lyssna!
Jag har hört mycket gott om boken. Det är väldigt modigt gjort att berätta om sitt liv så självutlämnande, men viktigt. Jag läste någonstans något som jag tycker är så fint och talande. Jag tror det löd ungefär så här; Den som ser barnen ser allt.
SvaraRaderaSer vi barnen i de beslut vi fattar?