Det finns olika anledningar till att personer söker upp mig som coach, men det går ändå att se vissa tendenser - åtminstone när jag ser till mina kunder.Dels är det personer som får/söker coaching genom sin arbetsplats som bekostar den. Det är oftast chefer eller personer med någon typ av personal eller projektansvar. Då handlar det ofta om att få till bättre rutiner och att förbättra sin planering. Ibland handlar det mer om frågor som rör personalarbetet; hur man kan effektivisera möten, motivera personalen, öka kreativiteten etc.
Även medarbetare som inte har något personal eller projketansvar kan uppmuntras till coaching från sitt företag. I sällsynta fall handlar det om "påtvingad coaching" där exempelvis samarbetssvårigheter med övrig personal måste lösas och personen i fråga måste träffa mig annars riskerar han/hon att bli avskedad (dessa fall är extremt roliga när situationen löser sig).
Även medarbetare som inte har något personal eller projketansvar kan uppmuntras till coaching från sitt företag. I sällsynta fall handlar det om "påtvingad coaching" där exempelvis samarbetssvårigheter med övrig personal måste lösas och personen i fråga måste träffa mig annars riskerar han/hon att bli avskedad (dessa fall är extremt roliga när situationen löser sig).
När det gäller privatpersoner handlar det ofta om detta:
Jag kontaktas via mejl eller telefon av en person som förklarar sig ha ett bra liv, bra jobb, bra partner, bra barn, bra hus, bra... Men, det fattas något. Ska det verkligen vara så här. Jag känner mig inte lycklig. Jag saknar livsgnistan!
Den saknade livsgnistan är ett återkommande problem.
Precis som Nisse Simonsson skriver i sin bok " Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?".
Det är verkligen tidens dilemma. För rent materiellt har vi definitivt aldrig haft det så bra som vi har det nu. Samtidigt som vi mår allt sämre psykiskt. Inte minst tonårsgenerationen.
Böcker som handlar om "lycka" säljer i massupplagor. Vi vill bli lyckliga! Vi vill hitta den där gnistan som gör att vardagen känns som ett trevligt mellanspel mellan helgerna.
Varför är det så svårt?
Min teori är:
"Vi ser inte skogen för alla träd"
Med andra ord, vi tittar för långt bort. Vi misstar oss och tror att lyckan vi söker är total och allestädes närvarande. Det är den inte. Lyckan kommer som små trevliga glimtar i tillvaron då och då. Förnöjsamheten och nöjdheten kan vara allestädes (nästan ;-)...) närvarande. Lyckan kan vi hitta i det vi har runt omkring oss, bara vi tittar efter lite extra noga.
Ett bra sätt att uppmärksamma lyckan är genom det vi som är med i Må-Bra Utmaningen: Tacksamhet gör nu, genom att skriva TACKSAMHETSDAGBOK.
Önskar verkligen att min kommun kunde skicka mig till dig för lite coaching.
SvaraRaderaKänner så väl igen mig. På jobbet går allt i 120, och sen väl hemma snurrar hjulet ännu fortare.
Försöker stanna upp. Känna efter. Njuta av livet. Men det är svårt... är just nu inne i en sån period. Känner att livet går allt för fort och ingenting är kul...
Men jag försöker tänka på att göra en förändring, för det är inte det här livet jag vill leva...
1998 började jag läsa Sarah Ban Breathnach´s bok "Inre rikedom" och den förändrade mitt tänk. Jag började skriva en tacksamhetsdagbok och gjorde så länge. Numera tänker jag automatiskt tacksamhetstankar varje kväll jag lagt mig och ofta vid andra tillfällen också.
SvaraRaderaJag har läst en hel del "finn-dig-själv" böcker genom åren, av intresse, men detta var ögonöppnaren. Hittade mitt inre gjorde jag nog med hjälp av boken ovan och jag känner ett helt annat lugn i mig själv.
Att känna tacksamhet är STORT och ett ord som betyder mycket för mig är FÖRNÖJSAMHET. Lustigt att du skrev det för vi är inte många under 50 som använder det. Det är ett så talande ord.
Hoppas din helg blir fin.