... hemma hos mig en vardagkväll:Rrrrrrring, rrrrrring!
- Ja hallå, det är Ulrika svarar jag.
- Ja men hej Ulrika, vad trevligt att jag får tag på dig, svarar en mansröst.
- Jaaaaa? svarar jag frågande och aningen misstänksamt. Det luktar försäljare och jag är inte överförtjust i telefonförsäljare om man säger så...
- Jo du förstår, fortsätter mansrösten hurtigt och övertygande, jag har ett väldigt, väldigt bra erbjudande till dig som du inte kommer att vilja missa.
- Jasså det har du, svarar jag med tvekan i rösten. Jag vill inte ha sådana här samtal hem, har spärrat (NIX) telefonen, men vill ändå inte vara otrevlig mot mannen som trots allt bara gör sitt jobb.
- Jo du förstår, fortsätter mannen ivrigt, att jag har ett kanonerbjudande just till dig på XXXX (minns inte namnet på preparatet) som gör att du kommer att gå ner i vikt hur lätt som helst.
- ????????????
- Det här kan du bara inte missa, du får....
Där avbryter jag mannen efter att ha återfått fattningen.
- Men jag vill inte gå ner i vikt!
Nu är det hans tur att bli förvånad, vilket märks av den talande tystnaden.
- Nehej, säger han som om det är en omöjlighet.
Samtalet avslutas sedan med att jag vänligt men bestäm avböjer erbjudandet och att jag förklarar att jag inte är intresserad av telefonförsäljning i allmänhet och bantningspreparat i synnerhet.
Sedan tänker jag så här.
Tänk när mannen ringer till en kvinna med 10, 20, 30 kilos övervikt eller mer. Han har ju såklart ingen aning om vad vi väger (hoppas jag), men utgår från att alla kvinnor vill gå ner i vikt. Om man nu är en kvinna med övervikt som dessutom (vilket inte är ovanligt) mår dåligt över sin vikt på så sätt att självkänslan har påverkats. Hur känner man då när någon ringer upp en i hemmet och förutsätter att man är över viktig och vill/behöver gå ner i vikt?!?!?
Det känns fruktansvärt, tycker jag.
Hoppas ni slipper bli kontaktade av detta företag, vare sig ni är normalviktiga eller överviktiga!
Man får faktiskt inte lov att ringa till folk för att sälja något om dom inte på något vis gett sitt samtycke till detta. Nu kan man ju ge sitt samtycke på många olika sätt (ofta på internet utan att man vet om det för man läser inte igenom allt utan bara klickar sig vidare) och det är inte helt enkelt att avgöra från fall till fall vad som är rätt. Har man NIX-telefon är det antingen en väldigt oseriös försäljare eller så har du på något vis gett ditt samtycke. Mycket vanligt är också att man har bekanta som ger sitt samtycke åt en.
SvaraRaderaSjälv HATAR jag telefonförsäljare och brukar inte vara hälften så trevlig som du var! I sitt eget hem ska man få vara ifred. Basta!
*hmmm*
SvaraRaderaHar faktiskt inga ord...
Och det händer aaaaaaldrig =/
Vilken idiot är allt jag kan få fram *suck*
Jag tänker i mitt stilla sinne på en väldigt god vän som är sjuk.
SvaraRaderaHon väger ca 35 kilo.
Jäklar om han ringt henne...
Hon behöver gå upp i vikt och hon kämpar som 17.
Men vad jobbigt. Vilket påhopp! Jag tillhör också den skara som ogillar telefonförsäljare och brukar snabbt berätta för försäljaren att tyvärr köper jag inga produkter över telefon, brukar funka rätt bra.
SvaraRaderaHär är förresten ännu en som inte vill gå ner i vikt :)
Tezzan - säkert har han fått telefonnumret av någon annan där jag "gett mitt samtycke". Tidigare ringde en kvinna och berättade att hon ringde till mig eftersom jag var kund hos La Redoute, men hon ville sälja försäkringar...
SvaraRaderaMen jag kan inte låta bli att tycka lite synd om dessa människor som har detta som sitt jobb. Jag hoppas att det är ett "övergångsjobb" och att de snart hittar ett nytt.
Miss M - ja, suck...
Wicke - det vore ju rent ut sagt fruktansvärt!!!
peppen-Maria - jag brukar också försöka att snabb, vänligt och bestämt tala om att jag inte är intresserad, sedan önskar jag dem lycka till med fortsatt försäljning. Då blir de så paffa att det inte kommer sig för med att försöka få sälja till mig.