Alla är vi rädda för något.Våra rädslor har ofta sin grund i något vi varit med om tidigare i våra liv. Kanske när vi var barn. Sällan har de rädslorna vi känner idag som vuxna egentligen något samband med de vi blev rädda för som barn. Ändå kan de ofta finnas kvar.
Rädslor är bra därför att de skyddar oss från att göra saker som kan vara farliga för oss. Men de kan också hindra oss från att göra många bra saker. I varje fall när det inte egentligen finns fog för den.
Först när vi blir medvetna om vilka våra rädslor egentligen är så kan vi lära oss att hantera dem. Om vi plockar fram dem i dagsljuset, uttalar dem och synar dem så är det lättare för oss att avgöra om det är rädslor som vi bör ta hänsyn till.
- Vad är du rädd för?
- Är det en rädsla som du bör lyssna på? Finns det fog för den?
- Eller är det en rädsla som hindrar dig från att vara den du vill vara eller göra det du vill göra? I sådana fall, hur kan du övervinna din rädsla?
- Vad är det värsta som skulle kunna hända om du utsätter dig för en situation där du utmanar din rädsla? Är det värt att utmana rädslan?
jag är rädd för att andra skall dö ifrån mig. jag vet var rädslan kommer ifrån. det gör mig inte mindre rädd - det förser mig bara med en snyggare paketering av problematiken.
SvaraRaderaDrottning M - Tyvärr är det ju så att just döden är oundviklig, för oss alla. Inte heller vet vi vem som "försvinner" först och vem som "blir kvar". Det bästa är ju om man i görligaste mån kan fokusera på livet, medan det finns här och nu - både sitt eget och andras.
SvaraRadera