Behöver du stå till svars för vad du äter, och vad du inte äter?

Få saker berör och upprör så många som mat och vad vi äter.
Alla som på ett eller annat sätt har följt någon diet vet vilka känslor det kan väcka om man tackar nej till något som bjuds eller om man väljer att äta något som kan ses som lite annorlunda jämfört med vad de andra har i lunchlådorna.
Det kan handla om att du väljer att följa en mer eller mindre tillfällig diet för att gå ner i vikt, eller att du har någon allergi eller överkänslighet som gör att du måste avstå från viss mat.

Den som "avviker" på ett eller annat sätt får vara beredd på att få kommentarer från omgivningen. Ibland av nyfikenhet och välvilja, men många gånger med en lite "bitter" underton.
- Äsch! Lite tårta kan du väl ta. Vi ska ju fira Pelle idag. Det är väl inte hela världen med en bit?
- Jaha, vad är det nu för diet som gäller för din del? För några veckor sedan skulle du inte äta potatis. Vad är det nu du inte får äta?

Ja många har en åsikt om hur du och alla andra äter.
Varför är det så?
Varför väcker det så många känslor, och inte minst känslor av missunnsamhet och misstänksamhet?

Säkert finns det flera svar, men inte sällan är det den "misslyckade bantaren" som själv har kommentarer om andras matvanor och förhoppningsvis kommande misslyckanden.
Eller så är det personen som aldrig i livet har behövt tänka på vad han eller hon stoppar i sig och som har en förbränning utöver det vanliga.

Många av dem som jag jobbar med i Tänk Dig Smal - gå ner i vikt med KBT eller coachar privat för bättre matvanor uppger att de inte gärna vill berätta att de jobbar på att gå ner i vikt. Trots att det är det som de allra helst vill med sin kostomläggning. De vill helt enkelt inte behöva stå till svars för sina val av mat och de vill inte höra omgivningens nedlåtande kommentarer.
Därför väljer man att "smyga" med sin kost och försöker att äta så likt alla andra som möjligt.
Det kan innebära att man mer eller mindre tvingar i sig en bit tårta på jobbet när man ska fira Pelle. Trots att man vet att man både kommer att få ångest efteråt och med stor sannolikhet väcka "sockermonstret" och hetsäta en stor påse smågodis på väg hem från jobbet eftersom allt redan är förstört.

Det rådet jag brukar ge till dem som går mina kurser är att inte prata om sin diet i termer av viktnedgång utan snarare välja att prata om hälsa och välmående med omgivningen. Det brukar vara lättar för dem att acceptera.
Då kan man exempelvis säga att:
- Tack men jag avstår tårtan då jag under några veckor nu helt ska utesluta socker för att känna om jag blir piggare och får mer jämn energi.
Eller
- Jag har bestämt mig för att äta mer hälsosamt under en period för att känna efter vad jag mår bra av. Jag har märkt att jag blir väldigt mätt och uppblåst i magen av pasta, så det undviker jag.

Genom att berätta att du fokuserar på din hälsa och genom att förklara lite mer om hur du tänker och varför så brukar omgivningen istället vända och bli mer positivt inställda. Du kan till och med förvänta dig att få en del positiva följdfrågor.
För faktum är att nästan alla vill hitta den "magiska dieten" som får dem att må bra och väga lagom mycket. Men det vi behöver förstå är att det finns inte en sådan diet utan vi har individuella behov. Alla behöver hitta det som fungerar för dem.
Och frågar du mig, så ska alla välja att följa en diet/kosthållning för att de ska må bra i första hand - en viktminskning kan vara en trevlig bonus om det finns underlag för det.

Så våga stå upp när det gäller valet av den mat du äter!
Sträck på dig och var stolt över att du väljer att äta på ett sätt som ökar din hälsa och ditt välmående.
Strunta i omgivningens eventuella nedlåtande kommentarer och fokusera istället på att du väljer det du vill äta och inte låter dig styras av andras tankar och val.
Du gör det för din skull och ingen annans.