söndag 6 januari 2013

SOCIALA MEDIER - MOBBNING OCH KRÄNKNINGAR



De sociala medierna är här för att stanna. De allra flesta av oss kommer i kontakt med dem idag. En del bara sporadiskt medan de för andra är en helt naturlig del av vardagen. Om man inte har ett Facebookkonto, är med på LinkedIn, lägger upp bilder på Instagram eller Twittrar, så har man med all säkerhet ett mejlkonto eller mobil så att man kan ta emot eller skicka sms.
Detta har inneburit en förändring i vår kommunikation och vårt sociala beteende. Vi kan ständigt vara nåbara, om vi vill, och vi kan med några knapptryckningar meddela hela världen var vi är, hur vi ser ut och vad vi tänker och tycker. Detta har definitivt underlättat för oss att hålla kontakt med våra vänner och dessutom att skaffa nya vänner. Och det har även gjort en annan typ av kommunikation möjlig...

Genom de Sociala Medierna kan vi, om vi vill, vara anonyma. Eller så kan vi gömma oss bakom en annan profil/fasad. Det och det faktum att det är lättare att skriva saker via ett tangentbord eller en telefon utan att känna ett lika stort personligt ansvar gör att många använder dessa medel till att göra andra personer illa - medvetet eller omedvetet.

Jag är personligen en mycket stor fan av de Sociala Medierna och använder mig av min blogg och Facebook framförallt, men har också konton på Twitter, Instagram och LinkedIn, Jag använder dem både privat för att hålla kontakt med nära och kära runt om i världen, men också för att sprida mitt budskap som coach & inspiratör. För mig är det verkligen fantastiska redskap som gett mig nya vänner, nya kollegor och nya jobbuppdrag.

Men jag har också fått smaka på baksidan.
Det började i september förra året med att någon person lade upp drygt 60 bilder med avföring på min privata Facebooksida. Personen som gjorde detta blockerade mig sedan, vilket gjorde att jag varken själv kunde se eller ännu mindre ta bort bilderna.
Jag har därefter fått privata och hotfulla meddelanden på Facebook från en och samma person eller personer som agerar i samma ärende (jag utesluter inte att det är fler personer som samarbetar). Språket är inte trevligt och jag har fått veta att jag har en ordentlig fiende i denna person som gömmer sig bakom ett otal fejkprofiler på Facebook. Jag har blivit kallad: hora, smutsiga fitta, sköka och en massa andra otrevligheter.
Personen/personerna har också gjort en photoshoppad, grovt pronografisk bild där mitt ansikte är inklippt.
Jag, och alla som känner mig kan dock direkt se att det inte är jag som är på bilden eftersom jag ALDRIG skulle drömma om att ha på mig ceriserosa läppstift ;-).

Nu är det inte bara jag som har blivit trakasserad av denna person/personer (som kallar sig Alex Othmani). Det är många, och framför allt kvinnor som på olika sätt är synliga och tar plats på de Sociala Medierna. Det har photoshoppats flitigt samt skrivit kränkande kommentarer på privata Facebooksidor och i privata meddelanden. Några av de drabbade är: Nina Jansdotter, Cecilia Kärvegård, Elaine Breske Hirscher, Josefi Dahlberg, Agneta Oreheim och Patricia Melin.
Vi har alla valt att vara öppna med detta och berätta om kränkningarna. Ett flertal har också anmält hoten och trakasserierna till polisen - jag är en av dem. Vi har inte valt att lyfta det här för att vi vill ha sympatier, utan för att belysa ett problem som tenderar att växa. Dels är det här ett stort problem för Facebook som verkar ha svårt att hantera detta. Dock ska sägas att vissa förändringar har gjorts som gör det lättare att anmäla fejkprofiler och bilder på Facebook, men ännu finns mycket kvar att göra. Men framför allt är det ett problem som kommer att drabba många framöver om inte bättre säkerhet går att ordna.

Det viktiga i det här är dock att det finns personer, inte minst barn och ungdomar som får stå ut med anonyma trakasserier via de Sociala Medierna, sms och mejl. Personer som inte vågar berätta om det hela i tron om att de är förtjänta att bli kallade hora, bög eller annat. De lider i tysthet och det är alldeles, alldeles för många.

Vi har fått höra att vi bör ignorera detta. Att vi bara  uppmuntrar förövaren genom att berätta om kränkningarna. Att de kommer att tröttna snart bara vi inte bryr oss om det mer.
Men vi VILL INTE IGNORERA.
Vi  är starka kvinnor som syns i media och vill att alla ska veta vad som pågår. Det handlar inte om oss. Det handlar om en massa oskyldiga människor som dagligen blir kränktaoch där förövare kan gömma sig bakom en datorskärm eller telefon.
Att säga åt oss att bara låta det vara är som att säga åt ett mobbat barn att byta skola för att slippa bli mobbad. Precis som att det är han eller hon som har gjort något fel. Men mobbarna får gå kvar och kan välja ett nytt mobboffer - för det kommer de att göra. Personer som mobbar och trakasserar mår inte bra själva. Deras sätt att ta hand om sina "demoner" är att trycka ner andra för att kunna känna sig stora och betydelsefulla.

Vi måste tillsammans hjälpas åt för att komma tillrätta med det här problemet. Inte blunda och hoppas att det försvinner om vi inte "ser det". Det kommer inte att försvinna för att vi stoppar huvudet i sanden. Genom att inte låtsas om det visar vi mobbarna vårt samtycke, vilket i praktiken innebär att vi står på deras sida.
Jag tar ställning och vill inte stå på deras sida. Jag säger ifrån.
Genom att hjälpas åt att lyfta problematiken så snart den dyker upp, genom att tala om att det är fel, genom att kräva att de sociala medierna tar sitt ansvar - då kan vi vara med och påverka.

Låt oss hjälpas åt att få de Sociala Medierna till det fantastiska verktyg för möten och samtal världen över som det har kapacitet att vara.

Så här skriver några andra drabbade:



Här kan du läsa mer om den gångna höstens/vinters kränkningar i pressen:



Jag har tagit ställning!
Har DU!
Vad kan vi tillsammans göra för att visa att vi inte tolererar det här?

5 kommentarer:

  1. Tack Ulrika för ett mycket bra inlägg och för att du lyfter upp frågan. Ju fler vi är som gör det, som vågar prata om situationen och som jobbar för att väcka opinion dessto enklare blir det att hantera problemet och hitta bra lösningar.

    SvaraRadera
  2. Tack själv Patricia för att du är med och har tagit ställning! Tillsammans är vi starka!

    SvaraRadera
  3. Denna person som tydligen kallas bajsmannen verkar vara svår att bli av med. Så på din fråga svarar jag: Vad kan vi göra tillsammans annat än att ignorera vederbörande. Jag tror att ju mer uppmärksamhet man ger, desto mer eldar man på brasan. Det är ju svårt att polisanmäla eftersom ingen vet vem det är...

    SvaraRadera
  4. Tycker vi ska lämna Bajsmannen åsido.

    Det öknamnet avser egentligen en annan person.

    Men jag vill rekommendera alla att polisanmäla detta onda monster.

    SvaraRadera
  5. ETT LITET MEDDELANDE FÖR ATT BELYSA MOBBNING OCH STÖTTA DE UTSATTA:

    För några år sen sade en 61-årig kvinna upp sig från sitt jobb på Prevent i Stockholm där hon arbetat i hela sitt liv för att Jessica Nilsson Frisk (född 1981-04-05) som ändå bara arbetade där i några år, tillsammans med sina kollegor hade hjälpt en utomstående, dömd kriminell sprutnarkoman att förtala och mobba kvinnans jämnårige och förståndshandikappade son där på en oerhörd nivå bakom ryggen på henne under flera års tid. Bägge hade varit jättesnälla mot henne själva. Sonen hade precis önskat henne God Jul när allt uppdagades. När detta framkom, ljög Jessica även och påstod sig ha blivit hotad av sonen. Den nya VD:n sen endast två år, Maria Schönefeld, och även Jessicas egen chef Mats Quist, hjälpte gruppen sprida förtalet ytterligare när det hela slutligen framkom. De ljög sen ända till slutet när facket kom in för att hjälpa kvinnan. VD:n försökte t.o.m. lägga hela skulden på sonen för att ingen skulle få veta sanningen om mobbningen.

    Den äldre kvinnan mådde så fruktansvärt av detta att hon först blev sjukskriven och sen sade upp sig. Hon hade då arbetat där i 41 års tid - ända sen hon var 19 år gammal, varit anställd längst av alla och hade bara fyra år kvar tills pensionen.

    Sonen hade blivit mobbad hela sitt liv och mådde redan väldigt dåligt, det visste alla. Moderns jobb var det enda och sista ställe där han inte hade upplevt att folk var elaka mot honom och alltid hade känt sig trygg. Han hade hälsat på där ända sen han var liten.

    Jessica själv stod helt utanför hela tiden. Var inte ens med på ett möte. Hon bad inte ens om ursäkt när kvinnan berättade hur fruktansvärt hon mått av hennes förtal och att det var det absolut värsta hon varit med om i sitt liv och den värsta mobbning sonen utsatts för.

    Den då 50-årige narkomanen, som tidigare arbetat där som vaktmästare och som andra anställda visste brukade droger även på arbetstid, vägrade den nya VD:n veta något om med motiveringen att hon varken träffat honom eller ens visste vem han var. Han fortsatte därför besöka jobbet drogpåverkad även långt efter att kvinnan sagt upp sig och var lika välkommen fortfarande. Han är dömd och finns med i Lexbase.se. Prevent jobbar just för att skapa en bättre arbetsmiljö, få ned olycksfall och motverka mobbning. Nu drivs det av en ledning som hjälper utomstående kriminella narkomaner att förtala de anställdas barn.

    Uppmanar alla som tar avstånd från mobbning och maktmissbruk mot de redan svaga och utsatta, att ta avstånd från www.prevent.se och dess ledning!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...