Som barn får vi lära oss att stoppa gråten så snart som möjligt:
- Såja, torka tårarna. Det var ingen fara. Det går snart över. Ta lite glass.
Så tröstar vi ofta ett ledset barn.
Vi får heller inte vara för glada (högljudda) och absolut inte arga.
Tidigt lär vi oss att känslor är "fel" och bör tonas ner så snabbt som möjligt.
Inte är det konstigt då att vi som vuxna har svårt att känna efter vad det är vi verkligen känner och hur vi reagerar på olika saker. Många av de som jag kommer i kontakt med i mitt jobb som coach vet inte vad de verkligen tycker och tänker i vissa sammanhang helt enkelt därför att de inte vet vad de känner. De är inte i kontakt med sina känslor. Ofta finns också en rädsla över att behöva leta efter och känna efter. Ibland vet man inte "hur" man ska bära sig åt. Det är inte längre naturligt för oss.
Vårt naturliga tillstånd är självklart att vara i kontakt med och respektera våra känslor. När vi inte vet hur blir det kan bli en inre konflikt som gör att vi känner oss stressade.
Stress är en "känsla" som är accepterad och som dessutom är så vanligt idag i våra liv att vi ser det som ett helt naturligt tillstånd. Vi är mer eller mindre stressade hela tiden. Det är också en "känsla" som inte är bra för oss och som får oss att på sikt må dåligt både fysiskt och psykiskt.
Jag är övertygad om att om vi kunde lära oss att bättre urskilja våra känslor i livet, förstå och bejaka dem, så skulle vår upplevda stress minska rejält.
Vi har mycket att vinna på att öva på att ge våra känslor den plats de förtjänar. Inte minst behöver vi hjälpa våra barn att uppmärksamma och bejaka sina känslor på ett bra sätt.
- Fråga ditt barn hur han/hon känner sig. Hjälp honom/henne att hitta rätt känsla och lägg aldrig en negativ värdering i känslan.
- Det är aldrig fel att känna en känsla. Det är alltid rätt. Det som kan bli "fel" är hur vi beter oss som reaktion på vår känsla. När vårt agerande till följd av känslan gör andra illa fysiskt eller psykiskt.
- Lär ditt barn att bejaka känslan och hitta vägar att våga stanna kvar i den. Visa också på olika vägar att agera i dessa känslotillstånd. Prata om vad som är ok att göra.
- Fråga dig själv vad det är du verkligen känner i olika situation. Ibland är det en känsla som gömmer sig, ibland flera.
- Skriv gärna Känslodagbok: skriv varje dag hur du har känt dig vid olika situationer och hur du agerade. Allt eftersom kommer du att se samband och lära känna dit eget känsloregister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar