ALLA MINA JAG

En del kunder som jag coachar berättar att det mitt inne i coachingprocessen börjar känna sig lite rädda. Rädda för vad de ska hitta hos sig själva. Som en kvinna uttryckte det:

- Tänk om jag upptäcker att jag är en person som jag inte alls tycker om? Tänk om den jag tror och alltid trott att jag är inte är jag.

Det här är inte helt ovanliga tankar, brukar jag trösta med. Det är klart att det väcker både tankar och känslor när man är mitt inne i en process där man ska lära känna sig själv, sina tankar och sina handlingar. Men jag tror aldrig att jag har varit med om att någon har upplevt sig helt personlighetsförändrad. Snarare att man har hittat dolda sidor hos sig själv som år väldigt bra av att bli "utsläppta".

Vi är komplexa människor och våra psyken har en förunderlig förmåga att bearbeta, ta hand om, dölja, processa och lyfta fram sådant som behövs - ibland i ren överlevnad, men oftast för att göra det så bekvämt för oss som möjligt.
Vi är alla otroligt komplexa och har en massa olika sidor och personligheter i oss. Vårt temperament föds vi med och det brukar dessutom vara ganska bestående livet igenom. Vår personlighet däremot förändras med oss i livet beroende på vilka vi har omkring oss och vad vi upplever.

Vi har alla åtta grundläggande känslor inom oss: glädje, kärlek, sorg, nyfikenhet, rädsla, ilska, skam och stolthet. Både positiva och negativa känslor. 

Genom att inte ge utrymme för någon känsla när det finns fog för och behov av den, så kväver vi den känslan. Kanske kompenserar vi med att visa upp en annan känsla så mycket tydligare istället. Men då skapar vi en skev bild av vår personlighet. Risken är att vi skapar en "tryckkokare" som riskerar att sprängas. 

ALLA känslor är viktiga och om vi får lära oss redan som barn att det är ok att uttrycka alla känslor så har vi också lättare att hantera detta som vuxna. Många är det dock som fått lära sig att minsann inte visa sin ilska eller sorg. Det är inte fint. Så gör man inte.

Vad tror ni händer med dessa människor i vuxen ålder?

Jo, vi riskerar att hamna i en situation där vi inte ens vågar ta reda på vad vi tycker och tänker därför att vi är rädda för att hitta något som vi inte vill hitta - skam, ilska eller rädsla till exempel.

DU är en människa som innehåller så mycket. Det mesta är gott och fint och sådant du kan känna dig stolt över. Men att vara människa innebär också att du ibland kommer att känna dig avundsjuk, fastän du vet att du inte borde. Eller känna ilska över något som händer trots att du förstår att det inte tjänar något till. Men till syvende och sist är vi "bara" människor. Underbara människor med allt vad det innebär. Var stolt och glad över allt du har inom dig - det är det som gör dig unik.

Stor varm kram till alla ni underbara i dag!