I dag lever vi sådana föränderliga liv att det är lätt att tappa kontakten med tidigare vänner och kanske också svårt att få nya då vi hamnar i nya livssituationer (byter jobb, flyttar, skiljer oss etc.).
Många gånger tror jag att vi har fått för oss att det är svårt att få nya vänner som vuxen. Men är det verkligen så? I sådana fall, vad beror det på?
Visst var det betydligt enklare då man som barn bara kunde gå fram till någon och fråga.
- Ska vi leka?
Det känns liksom inte lika enkelt som vuxen att ta kontakt med okända. Vi är rädda för att upplevas för påflugna och kanske "desperata". Vi funderar kanske på om andra ska tro att det är något fel på oss.
Min erfarenhet efter att ha prata med många människor om dessa frågor är att alla blir glada och smickrade om någon tar kontakt med dem och visar intresse av vänskap. Vi oroar oss alltså i onödan.
Men hur ska jag göra rent praktiskt?
- För det första måste du bege dig ut till plastser, tillställningar och händelser där det finns folk. Fundera på vad som intresserar dig och på vilka "arenor" du känner dig bekväm. Där är det ofta enklast att se sig om efter personer som du tycker verkar intressanta.
- Våga ta kontakt. Det behöver inte vara märkvärdigare än att du säger hej och ler och fäller en kommentar om något. Ganska omgående märker du av svaret hur pass intresserad den andre är av att börja prata med dig. Vissa dig öppen och intresserad av många, då ökar chanserna att du träffar på någon som du "connectar" med. Var då noga med att visa dig intresserad av honom/henne, ställ frågor och lyssna uppmärksamt.
- Om du träffar på någon som du får bra "vibbar" av, så tala om att du uppskattar att prata med honom/henne. Påtala de likheter ni har, gemensamma intressen eller att du är intresserad av och vill veta mer om något personen har berättat om. Föreslå sedan att ni kan träffas och prata mer vid något annat tillfälle.
- Bli inte desperat. Det är lätt att känna sig misslyckad om man inte hittar någon ny vän per omgående. Men glöm inte bort att din allra bästa vän har du alltid med dig - dig själv. Var glad och stolt över ditt eget sällskap. Då kommer snart andra också att bli det.
Om du har någon egen berättelse om hur det gick till när du i vuxen ålder hittade en ny vän, dela gärna med dig här!
Ja så här har det varit för mig ofta de senaste 10 åren, ser jag när jag läser igenom träffa-nya-vänner-manualen i det här inlägget.
SvaraRaderaPrecis som det föreslås på punkt 1, så är det en jättebra metod att söka sig till någon typ "arena" där folk möts - i mitt fall har det varit kursverksamhet och olika träningsformer.
Har man gemensamma intressen så brukar det nästan alltid finnas någon person i gruppen som man dras till/trivs med, och som man med tiden kan utveckla ett vänskapsförhållande med.
Har man inte möjlighet att ta sig ut alls så kan jag tänka mig att internet är någonting som underlättar för många - där finns många att umgås med och ibland utvecklas det till umgänge i "verkligheten" också.
Varma hälsningar!
Ja jag gjorde helt enkelt så att jag sa som det var... Hej! Jag har inga råkost kompisar i den här stan och du är ju också lite råkostig eller hur! så du kanske vill leka nån gång? Och det ville hon, vi har varit och fikat och på fredag ska jag hem till henne på råkostmiddag. Hur enkelt som helst, men visst du måste ju våga fråga! :-D
SvaraRaderaJag gör typ som SoF och Tant Grön.
SvaraRaderaAtt hitta promenadkompisar kan också vara bra, för då hinner man prata lite. En fördel är ju då att man har mer än promenerandet gemensamt, annars kan promenaden kännas lååång. ;-)
På fb hittar jag också nya vänner och via bloggar. Det är kul. :-) Men det blir ju inte direkt fika- och promenadkompisar då.
Sen tror jag att det är bra om man inte tar det på så blodigt allvar. Någon kanske man har supertrevligt med ett tag, men sen rinner det ut i sanden, och det är okej det med. Och andra blir kvar längre. :-)
SoF - gemensamma intressen är alltid en bra start. Och Internet inte att förglömma. där knyts vänskapsband som även kan överföras till IRL. En fantastisk möjlighet. Kram
SvaraRaderaTant Grön - Underbart :-)!
Stina - promenadkompisar är tacksamt, precis som du säger. Det blir ganska lättsamt att gå och småprata lite. Och så "gör man två flugor på smällen" och får motion på köpet också.
Jag tror också att det är viktigt att inte ha för stora förväntningar på sina nyfunna vänner. Hellre försöka vara vän med många än att rikta in sig på en eller ett fåtal. Då ökar chanserna, dels att hitta trevligt umgänge överlag, men också att hitta en nära vän.