Konflikter är en del av livet. Inte en rolig del, men faktiskt ibland nödvändig.
Jag har arbetat som fritidspedagog i 15 år och har en hel del träning i konflikthantering med barn. Det skiljer sig inte mycket från konflikthantering med vuxna.
Det här är bra att tänka på vid konflikter/bråk:
- Det är ALDRIG någon idé att prata med någon som är arg. Tala istället om att du ser att personen är upprörd och att du vill att ni pratar om det som hänt när han/hon känner sig lugnare.
- När det är dags att samtala om det som hände, börja med att fråga om den andres uppfattning om situationen. Tala om att du vill lyssna på hans/hennes version, att du tänker lyssna utan att avbryta och att det sedan när det är din tur att berätta förväntar dig samma bemötande.
- Om flera personer är inblandade i konflikten och de tenderar att skylla på varandra och hitta syndabockar riskerar hela samtalet att bli bakåtsträvande och negativt. Att fastslå vem som gjorde vad och sade vad i konflikten är sällan viktigt. Då är det bättre att ha ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Om deltagarna i konflikten kan konstatera att de alla har en del i den konflikt som uppstått är det bästa att konstatera att så är fallet och istället fokusera framåt.
- Vad kan var och en bidra med för att det i framtiden inte ska uppstå en liknande konflikt? Låt gärna samtliga inblandade ge förslag på hur det kan se till att det blir ett gott samarbete/umgänge framöver.
Ja har man små barn så är konflikter ett dagligt inslag.
SvaraRaderaTyvärr är jag inte alltid vuxen i dessa konflikter, detta oftast pga stress, trötthet etc.
Men oftast så kommer det ju ut något bra efter en löst konflikt.
Det är min tro i alla fall.