Ett annat exempel, som tyvärr är alltför vanligt idag, är alla de som som känner sig trötta på sina jobb eller arbetsuppgifter, men som inte hittar vägar bort. Man kan till och med drabbas av dubbelinlåsning, vilket innebär att man upplever sig ha både fel arbetsuppgifter och fel arbetsgivare. Kanske har man arbetat i många år på samma företag, saknar kontaktnät, utbildning och har inte lust eller ekonomisk möjlighet att börja studera.
Många personer som upplever dessa känslor är i 40 - 50 års-åldern och kanske äldre än då. Ju äldre du är desto svårare kan det kännas att legitimera ett jobb- eller karriärsbyte.
- Inte kan väl jag som är så gammal ändra yrkesinriktning?
- Vem vill anställa en sån här gammal kärring/gubbe?
Då kan det kännas som om det bästa alternativet är att bita ihop och härda ut.
Men om du är 45 år, så innebär det att du har ungefär 20 yrkesverksamma år kvar. Om du är 55 år har du kanske 10 år kvar att arbeta. 10 eller 20 år av vantrivsel och missnöje är en lång tid.
Fundera på om det inte ändå finns något du kan göra.
- Kan du prata med din chef och förklara hur du känner? Kanske finns det andra möjligeter på samma företag?
- Finns det andra jobb på andra företag att söka? Har du letat? Har du provat?
- Vad har du för nätverk? Du kan utnyttja både arbets- och privata kontakter och påtala att du är intresserad av att byta jobb/arbetsplats.
- Om du vill göra ett karriärbyte, vad skulle det innebära? Studier? Egenföretagande?
Det här är bra! Alltför många sitter kvar i sina "burar". Jag själv satt länge i ett läge som inte var bra för mig. Kropp och själ hör ihop, det vet vi...för mig reagerade min kropp fysiskt och det hade kunnat gå rikigt illa, om jag inte hade förstått att jag var tvungen att förändra och ta en annan väg i livet. Ibland är det rädsla för hur det ska bli som gör att man sitter kvar i det gamla, men släpp rädslan och våga och ditt liv kanske får en helt annan dimension. Ha en härlig helg!
SvaraRaderaJapp. Lång tid - att leva i frustration och leda.
SvaraRaderaHörde nu i den politiska debatten att vi i framtiden kanske får "möjligheten" att jobba ända upp till 80-års-åldern. ;)
Å det medför att när vi är i 45/55-års-åldern så är vi ju bara mitt i karriären. :)
Jag menar att då behöver vi inte känna att det är för sent...i alla fall inte förrän vi närmar oss 65/75.
Varma soliga hösthälsningar!
Anna - det är viktigt att "lås upp", men för det krävs det flera steg och insikter. Det är inte alltid lätt, men brukar alltid vara värt mödan. Skönt att höra att du själv kunde ordna upp din siutation.
SvaraRaderaS o F - det är aldrig för sent att leva det liv man vill och längar efter ;-)!