Perfekt är INGEN. Inte du och inte jag. Att sträva efter det är en utopi. Människan är komplex. Vår hjärna har större kapacitet än värsta superdatorn. Vi kommer aldrig någonsin att kunna förstå allt i oss själva och naturligtvis inte heller hos andra.
Men om du har en vilja att försöka förstå en del och att lyssna på dig själv så kommer du en bra bit på väg. Att VILJA först, tycka om, acceptera är en mycket ba början.
Fråga dig själv (skriv gärna ner dina tankar):
- När känner jag mig glad och upprymd?
- Vad gör jag när jag känner mig lycklig?
- Vem/vilka finns med mig e stunder då jag känner glädje?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar