MED SKOTERN PÅ RÄTT VÄG

Jag coachade för ett tag sedan en man med rötterna i norra Sverige. Jag förklarade för honom vikten av att se sin förändring som en resa. En resa som har ett bestämt mål, men man kan inte alltid veta den ”rätta” vägen dit. Vi behöver alla resa olika vägar för att nå samma mål.
Jag berättade för honom om min vision om ”Berget”. En liknelse jag brukar göra för att få mina kunder att förstå att i ett förändringsarbete så händer det att man väljer fel väg i tron att det var den bästa. När man då förstår att man är på fel spår så måste man backa tillbaka en bit i sitt förändringsarbete för att kunna välja en ny och bättre väg. Det gäller att inte se dessa tillfälliga ”bakåtkliv” som nederlag, utan som en naturlig del i förändringsprocessen.
Mannen, vi kan kalla honom Johan, tittade på mig med ivrig blick och sa på sjungande Norrländska:

- Men du. Det är ju precis som när jag är ute och åker med skotern. Ibland när jag är ute på fjället och ska välja vilken led jag ska ta, så chansar jag och tar den högra till exempel. Efter ett tag kan jag inse att det bara är ett jävla bök att köra den vägen. Den är bara full med lössnö. Jag är ju fan dum i huvet om jag fortsätter den vägen, så istället vänder jag om och väljer den vänstra leden. Är det så du menar?

Ja, det är precis så jag menar !