...jag vill aldrig bliva stur.I morgon har jag förmånen att få åka till en gymnasieskola för att berätta om mitt jobb som coach. De har Framtidsdag på skolan och ett 20-tal yrkesverksamma ska komma och berätta om sina jobb.
Jag ser fram emot att få möta ungdomarna och höra om deras funderingar inför framtiden.
Minns själv så tydligt mina egna tankar när jag själv gick i högstadiet och gymnasiet. Jag tror ALDRIG att jag har känt mig så vuxen som när jag gick i 9:an. Då ägde man världen. Äldst på skolan och hela framtiden låg framför en. Sen blev man nerplockad på jorden igen när man började på gymnasiet och helt plötsligt var "minst" igen...
Efter gymnasiet öppnade jag och en klasskamrat eget - en syateljé som hette Lora Casa. Vi fick bidrag och allt. Helt otroligt att de satsade på oss, två 18-åriga tjejer Men visst vi var ambitiösa. Gick starta eget kurser och allt. Omogna var vi också mitt i all "vuxenlek".
När jag var tonåring och i början av 20, då var allt möjligt. Jag kunde bli vad jag ville. Endast fantasin satte gränser. Det var lätt att få jobb och jag hade bra betyg, så jag kunde läsa vidare om jag var intresserad. Det var jag inte. Jag ville jobba. Vara vuxen.
Hur är det idag, undrar jag? Undersökning på undersökning visar att våra ungdomar inte mår så bra. Vi är mitt inne i en rejäl lågkonjunktur. Har man som tonåring framtidstro och tro på sig själv och sina möjligheter då?
Vill man som Pippi ta ett krumelurpiller och stanna kvar i tonåren ett tag till tills läget har stabiliserat sig?
Jag hoppas inte det! Jag får se i morgon.
Vad spännande!
SvaraRaderajag jobbar ju själv på en gymnasieskola,(inte som lärare) och där är det ganska hög press. 96% av avgångseleverna har behörighet till högskolan. Bara det säger något om pressen och stressen.
Så intressant att få möta gymnasieeleverna och diskutera jobb och framtid.
SvaraRaderaJag blev lite skrämd före jul när min son som går i åttan skulle ut på PRAO. Vid en diskussion vid matbordet säger han "det kommer ju ändå inte att finnas några jobb åt oss". Hur ska man göra för att peppa då? Massmedia har ju så mycker mer information som förmedlar just det budskapet.
Stort lycka till!
SvaraRaderaCharmKatti - Det var bra resultat det, säkert är det många som upplever det stressande och pressande....
SvaraRaderaCamilla - Det är jätteroligt att få prata med unga i alla smmanhang, tycker jag. Det är inte lätt att vara optimistisk som ung när hela samhället talar om lågkonjunktur och elände... Det gäller att peppa och stötta.
tant t - Tack!