SÅDAN MOR, SÅDAN SON....

Idag gick sonen (7-åringen med den extra kromosomen) in på sitt rum och stängde dörren om sig. Jag hörde att han höll på att stöka runt där, men lät honom hållas. Efter en stund kom han ut med en plastback i handen (se bilden) full med grejer.
Till saken hör att det verkligen har varit mycket saker, både högt och lågt i hans rum. Alldeles för mycket för att vara bra för honom. Det blir så mycket att välja på att han inte kan bestämma sig och struntar i allt istället.
Mannen och jag har i dagarna pratat om att det skulle behövas en rejäl rensning i Max rum. Nu tog han det i egna händer

- Vad ska du göra med de där sakerna? frågade jag Max när han kom ut ur rummet.
Han tittade på mig som om han tyckte att det var en väldigt ointelligent fråga.
Max inte har så utvecklat tal. Han kan säga några saker som han tycker är roliga eller viktiga, typ "bajskorv", "dumma dej", "pasta" eller "data".
Nu svarade han klockrent:
-Kasta!
Ja, vem har han lärt sig det ifrån tror ni?!?!?!?!?