Gav du ett löfte vid nyår? Hur går det?
Känner du dig fortfarande motiverad?
Nu har det snart gått två veckor in på det nya året och en hel del löften har nog säkert redan blivit brutna, eller kanske kom de aldrig till skott...
Men kanske du gav det ett allvarligt försök i år.
Viktigt att veta när det gäller alls orts förändring, som faktisk ett löfte ofta innebär, är att det är fullt normalt att tappa sin motivation en bit in i förändringsprocessen. Faktum är att det är mer regel än undantag och en fullt naturlig del i förändringen.
Man börjar fundera på vad man gör, vart man är på väg, om det är värt det.
Det betyder INTE att du har fattat ett felaktigt beslut tidigare, utan hör till själva förändringsmekaniken. Vi fungerar fortfarande i mångt och mycket som "grottmänniskor" och många av våra instinkter lever kvar från en tid där våra liv och behov såg helt annorlunda ut. Då behövde vi ständigt fundera på om våra beslut var kloka ur en överlevnadssynpunkt.
Sällan är det så idag. Att vi fattar beslut som vi sedan behöver revidera eftersom det visade sig innebära livsfara för oss. Kanske är det tvärt om. Du kanske behöver fatta ett beslut om försändring för att förlänga ditt liv (sluta röka, börja motionera eller äta nyttigare t.ex.)!
Så du, känner du dig tveksam inför ditt löfte idag - ignorera den känslan. Om ett tag vänder det tillbaka och du kommer igen att känna dig fast övertygad om att du har fattat ett kanonbeslut.
Because You're Worth It!
Ja detta kan jag helhjärtat instämma i. Sååå många gånger som jag upplevt detta. Och som du säger att om man bara är medveten om att dessa stunder kommer, accepterar dem men fortsätter mot målet - så går det!
SvaraRaderaMan kan ha misslyckats hur många gånger som helst i olika projekt/mål och ändå lyckas till slut.
Just detta har jag lagt mycket väl märke till nu när jag lade om min kost till LCHF-"metoden" för drygt 5 månader sedan. I början lätt, sen kom MOTSTÅNDET, men denna gång tänkte jag "bara denna dagen också" och nästa dag tänkte jag likadant, dag efter dag.
Efter ca 4 månader kom den stora vändningen och allt motstånd försvann. Nu är det lika naturligt att äta så här som det varit att i 50 år äta på ett annat sätt.
Min stora motivation denna gång var hälsoförbättringen. En sån klar stor förbättring gör ju det hela enklare att orka genomföra.
Ha det gott Ulrika!
S o f - Ja, är vi bara medvetna om den, tveksamheten, så är det så mycket lättare att beslutsamt stå emot. Härligt att det fungerar så bra för dig med din kost.
SvaraRaderaVar rädd om dej!