VÅR TIDS "BRISTSJUKDOM".

Jag ser tendensen lite överallt och i en utsträckning som skrämmer mig.
Viljan att skyll det mesta på andra och annat. Det är chefens fel att ditt arbete är otillfredsställande, vädrets fel att du inte kan jogga, politikernas fel att du inte har mer pengar kvar i slutet av månaden, dina föräldrars fel att du "blev som du blev" etc.
Jag har skrivit om det förut, men jag vill gärna belysa detta igen då jag tycker att det är VIKTIGT att vi förstår vad vi håller på med. Att skylla på andra är bekvämt. Du behöver aldrig ta något eget ansvar. Du sätter dig istället i en offerroll och kan i godan ro fortsätta att skylla på andra. Det är bara att rycka på axlarna och gång på gång konstatera att omgivningen ständigt misslyckas med att ge dig det du behöver.

Visst är det så att vi råkar ut för omständigheter och situationer som är orsakade av omgivning och yttre faktorer. Det går inte att komma ifrån. Men att ha en mentalitet som gör att din första tanke när du hamnar i en oönskad situation är att hitta utomstående syndabockar är knappast gagnande för dig.

Jag tycker mig se en hel generation växa upp med denna mentalitet, naturligtvis inlärd från deras föräldrar. Vad skapar det för förutsättningar? Blir våra barn starka vuxna individer som är kapabla att ta hand om sig själva? Nja, det är tveksamt...

Jag brukar tala om "HANDLINGSUTRYMME". Vi kan alla hamna i oönskade och obekväma situationer, men vi brukar alltid ha mer eller mindre handlingsutrymme. Om vi istället för att direkt se oss om efter vem vi kan kasta skulden på funderar på vad vi själva faktiskt kan göra åt vår situation, är vi inte längre offer. Vi tar ANSVAR. Den första tanken borde vara:
- Ok, nu ser det ut så här (situationen). Frågan är om det finns något jag själv kan göra för att förbättra situationen och i sådana fall vad?
Att det sedan kan finnas anledning att se över alla inblandades roller och ansvar är självklart. Men börja alltid med att se över din egen roll och dina egna möjligheter i ditt liv.
Då LEVER du ditt liv - inte överlever.