Hälsofördelar med havre

Havre har dessvärre hamnat lite i skymundan i "skämshörnan" i takt med att intresset för LCHF, kolhydratsnål kost och Paleo.
Som alltid tål vi olika kost olika bra och så även med havregryn. Många menar att människan inta har hunnit anpassa sig till spannmål då det ingått i vår kosthållning jämförelsevis under en väldigt kort tid. Framför allt har vi problem med att hantera gluten och ämnet lektin.
Lektiner är växters egna "försvarsmekanism" och ska fungera som ett skydd mot skadeinsekter och angrepp. Vi är olika känsliga mot dessa lektiner och självklart beror det också på i hur stor mängd och vilken form vi intar dem.
Lektinerna som framför allt finns i bönor, baljväxter samt nötter och frön kan vi minimera genom att blötlägga råvarorna innan tillagning eller intag kan vi bli av med den största delen av det skadliga ämnet. Att blötlägga både gryner, frön och nötter innan vi äter eller tillagar dem har flera hälsoförsdelar. Dels försvinner som sagt lektinet och när den gör det så kan vi lättare ta upp mineralerna. De blir också lättar för oss att smälta, så den som har problem med dessa födoämnen annars kan upptäcka att det fungerar bra efter blötläggning.

Havregryn i sig är glutenfria, vilket är en fördel. Dock kan den som är glutenintolerant vara tvungen att avstå havre, eller välja säkrad/glutenfri havre då den ofta har "smittats" med andra sädesslag som inte kan särskiljas vid skörden.
Jämförelsevis med våra övriga spannmålsprodukter; vete, korn och råg, anses havre av många vara det klart nyttigaste spannmålet.

Själv äter jag inte vete alls då jag är allergisk mot det och undviker även korn och råg. Havregryn däremot äter jag en del av och upplever att jag mår bra av dem. Jag bakar bröd och kakor på havre (gryn eller skrädmjöl), använder i gröt, har i smoothies eller i energibars för att nämna några exempel. Jag äter det inte dagligen, men ofta några gånger i veckan.
Om du tål och mår bra av havregryn kan du själv bäst avgöra genom att prova och känna efter hur du mår.

Havre har ett lägre GI-värde än övriga spannmål tack vare innehållet av betaglukan (vattenlösliga fibrer). Havre räknas som en medelsnabb kolhydrat, men det beror också såklart på vilken rätt och tillagning som används.
Havre har också visat sig ha en kolesterolsänkande effekt.

Havre innehåller en hög andel tryptofan, En aminosyra (en av byggstenarna i protein) som är essentiell och alltså måste tillföras till kroppen (som inte kan tillverka den själv). Tryptofan används när kroppen tillverkar serotonin som är vårt må-bra-hormon och melatonin som reglerar vår sömn och vakenhet. Det innebär att havre i olika former faktiskt kan vara riktigt må-bra mat för oss.

Några fördelar som kunnat påvisas med havre i kosten:

• Bra för hjärta och kärl. Tack vare innehållet av de vattenlösliga fibrerna, betaglukan, så får hjärta och kärl hjälp att hålla sig starka och "rena" och kan göra sitt jobb på bästa sätt. Hjälper till att sänka ett högt kolesterol och eventuella effekter av mycket mättat fett.
• En bra energikälla innan träning eller annan krävande fysiskt aktivitet tack vare sitt innehåll av bra protein, fibrer och långsammare kolhydrater.
• Har en förmåga att reglera blodsockret.

Dessutom har havre en fantastisk förmåga att hjälpa oss utvärtes. Vad sägs om:

• En förmåga att behålla fukt i hud och hår gör att havre är en lämplig beståndsdel i krämer och schampon.
• Lindrar klåda. Ett omslag av blötlagda havregryn på kliande eksem eller torr hy kan ge lindring direkt.
• Ansiktsscrub. Blanda havregryn med lite vatten och om du har torr hy lite kokos- eller olivolja och massera in i ansiktet under några minuter. Om du vill kan du även blanda i lite honung och låta ligga kvar som en mask i några minuter innan du tvättar av "gröten".