Jag kan inte förstå. Inte till fullo, hur det är att leva med ständig smärta. Jag har hittills varit lyckligt förskonad och enbart under kortare perioder och av tillfällig karaktär fått känna på hur det är att ha ont - riktigt ont.
I mitt jobb som coach och även som medmänniska träffar jag så klart människor som lever med smärta, periodvis eller ständigt närvarande. Just därför var jag väldigt nyfiken på Gunnel Saric's bok Min vän SMÄRTAN.
Gunnel har levt med smärta i många år: migrän, ischias, fibromyalgi, artrit och ulcerös colit. Hon har försökt att döva den med mediciner och även genom att "fly" på olika sätt.
Genom att "vända" sitt tankesätt och istället för att se den ständiga följeslagaren smärtan som sin fiende och istället se honom som en lärorik vän, vändes hennes situation. Gunnel bestämde sig därmed för att dela med sig av sina erfarenheter i boken Min vän SMÄRTAN.
Boken är delad i två delar. I den första delen får vi följa Gunnel och hur hon blir bekant med Smärtan (en personifierad gestalt) och genom de samtal de för också lär känna sig själv. Hon ser och förstår att smärtan finns där av en anledning och hon lär i och med det känna sig själv mycket bättre. Allt hon har varit med om i livet har satt sina spår, i både kropp och själ.
Den andra delen av boken består av massor med bra fakta och tips på hur du som lider av smärta kan göra för att förbättra din situation. Gunnel är själv utbildad till Dipl. taktipro taktilmassör samt Dipl. hälsocoach med verktyg som NLP, mental kinesiologi, reiki, koppning - och intuition. Hon har också läst beteendevetenskap på Stockholms universitet. Dessutom har alla hennes år av egen efterforskning och erfarenhet gett henne massor med kunskap.
Det här är DEFINITIVT en bok jag kommer att rekommendera till alla personer jag kommer i kontakt med som lider av smärta av olika slag. Det är en bok som ger insikter på alla plan och dessutom massor med praktiska tips. Jag är övertygad om att många kommer att skicka många tacksamma tankar till Gunnel Saric framöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar